Inledning
Jag valde att fokusera på hur mycket elektricitet och energi vi använder på Gunnesboskolan och om allt verkligen går till nytta, om inte hur mycket onödig el förlorar vi egentligen?
Jag ser eltjuvar varje dag på Gunnesboskolan men hur mycket el går till onödan. Om vi tar bort dem kan man spara både el och pengar men hur mycket? Det är inte hållbart att använder oss av så mycket el som vi gör och skulle alla människor och skolor i världen göra det, skulle det faktiskt inte finnas elektricitet så att det räcker!
Jag tänker identifiera 4 st. el-tjuvar på Gunnesboskolan och mitt mål är att ta bort dem. Under hela processen kommer jag mäta hur många kWh och pengar vi kan spara på dessa tips.
El-tjuvar är saker som drar oerhört mycket onödig elektricitet och energi. Det kan vara t ex en skrivare/projektor på standby, glödlampa istället för lågenergi osv.
Vi använder elektricitet till i princip allt i skolan och det är därför en viktig del i våra liv. I nuläget kan vi ändra vårt beteende och det var därför jag valde just det problemet. I framtiden kanske det är försent.
Bakgrund
Problemet är som jag nämnde tidigare, att vi använder oss av alldeles för mycket el än vad jordens resurser räcker till att skapa och att för mycket el går till spillo i form av eltjuvar. Vi måste ändra vårt beteende och tänka på en hållbar framtid.
Vi använder elektricitet till allt vi gör i skolan. Bara för att t. ex. använda datorn varje dag krävs det el, laga mat i hemkunskapsalen, uppvärmning i klassrummen, belysning i klassrummen, projektor och skrivare osv. Vi kan helt enkelt inte komma undan elförbrukning, vi är beroende av elektricitet.
Förr i tiden hade vi inte lika stor förfrågan på el eftersom att det var färre saker i skolorna och i hushållen som krävde el.
Konsekvensen blir att det blir en framtid som inte är hållbar för jorden. Vi måste göra ännu mer el och använda oss av fler icke förnyelsebara energikällor vilket är dåligt.
De 4 eltjuvarna på skolan som jag kunde hitta:
1. Glödlampor. I verkstaden såg jag att det satt 3 st 100w glödlampor. I verkstaden finns det 10 st lampor. Jag räknade
ihop att totalt på hela Gunnesbo övre så finns det 90 glödlampor som inte är lågenergi utav 500 som är det. Totalt blir det runt 90•100W=9 000 W. Om jag räknar på att de är tända i 14 timmar så blir effekten 9kW•14h=126kWh. På en lågenergi lampa som drar 40W i 14h, blir energiförbrukningen 50,4kWh. Alltså, skulle vi byta alla glödlampor i verkstaden till lågenergilampor skulle vi spara 75,6 kWh på en dag!(126kWh–50,4kWh) 75,6 kWh motsvarar ungefär(75,6kWh•0,82öre) 61,992 kr.(bild 3)
Det bästa alternativet hade varit enligt mig att byta de glödlampor i verkstaden till antingen LED-lamor eller lysrör. Båda drar mindre ström och har högre lumen än glödlampor. Man mäter hur mycket ljus en lampa ger i enheten lumen.
 |
| Bild 2 |
En lågenergilampa eller LED-lampa drar mycket mindre elektricitet än en vanlig glödlampa, ungefär en fjärdedel så mycket. En lågenergilampa drar mellan 5-50 W medan en vanlig glödlampa mellan 50-100 W. Nackdelar med lågenergi är att de kan vara större, de ger inte samma färgåtervinning och är lite dyrare eftersom att de innehåller mer elektronik och kemikalier som är dyrare att tillverka. En lågenergi lampa har ett kretskort i sig(se bild1). De håller där emot mycket längre, runt 6 000-15 000 timmar så i längden blir det faktiskt billigare att köpa lågenergi(bild 2). En vanlig glödlampas livslängd är runt 750 - 2 000 timmar. Alla glödlampor innehåller miljöfarliga ämnen som kvicksilver och andra tungmetaller. Skulle de komma ut i naturens kretslopp kan de göra stora skador, även människor kan ta skada av kvicksilver.
Skolan har gjort några bra saker för att minska användning av el. I varje klassrum sitter det en rörelsedetektor som känner av om det är någon i rummet. Är det ingen i rummet så släcks det för att spara el... men vad finns det för mening med det, när det ändå är 100W’s glödlampor!
 |
| Bild 1 |
 |
| Bild 3 |
2. Jag hittade även väldigt mycket elektronik som står på standby. Projektor,
skrivmaskin, kopiator, stationära datorer, mikrovågsugn, högtalare, nätverksrouter, TV är bara några av de saker jag hittade som stod på standby. För att minska användningen av el så kan vi stänga av dem så de inte står och drar ström på standby läge. En nätverks router drar ca 5 watt när den är på. Det blir 5W•14h=70 kWh i onödan för en router. Det finns ca 15 st på GBO-övre. Det blir totalt mycket onödig el och pengar på lång sikt. Skolans internet behöver vi ungefär 14 h på ett dygn, men det är inte någon som använder det på natten. Då finns det heller ingen anledning att ha nätverksroutern igång så den drar ström. Kanske man kunde sätta in ett liknande system som med lamporna, en detektor som känner av om det är någon i rummet. Annars hade någon lärare eller eleverna efter sista lektionen behövt ta ansvar och gå och stänga av alla apparater. Routern är bara en av de många saker som står på standby, vi använder projektorn ännu mer sällan än nätverket men de står ändå på under hela dagarna och nätterna. En projektor på standby drar mer el än vad en router gör på standby.
Standby är ner apparaten är avstängd, men inte helt. Den drar då fortfarande lite ström hela tiden och om man har många saker på standby länge, då blir det mer än vad man tror. Orsaken är att vi vill kunna sätta på apparaten så fort vi vill och inte behöva starta upp den först. Vi vill bara kunna trycka på knappen, helt enkelt är vi alldeles för lata. Det här ger så klart konsekvenser eftersom att det är väldigt mycket el som går till onödan och behövs så det ökar växthuseffekten.
3. I hemkunskapssalen använder sig skolan av utrustning som var nytt för många år sedan dvs att det är gamla vitvaror. Gamla vitvaror drar mycket mer el än de som tillverkas idag och därför är de nya mycket bättre. Ett kylskåp förbrukar ungefär 1-2 kWh. Samtidigt som de nya drar mindre el så tar det fortfarande på jordens resurser att göra dem så gränsen mellan att byta och att ha kvar är enligt en undersökning gjord av naturskyddsföreningen, runt 7 år. Ett bra tips om man inte har möjlighet till att köpa nytt är att städa bakom kylskåpet, där samlas det mycket damm så fläktarna inte kan fungera som de ska. Man kan även flytta ut kylskåpen en några decimeter så drar de inte lika mycket el. Skulle alla byta till nyare vitvaror som drar mindre el eller följa de två tipsen jag gav. T.ex. genom att bara sänka temperaturen till -18°C istället för -19°C minskar energianvändningen med 5% enligt en undersökning gjord av naturskyddsföreningen. Förr i tiden kunde man hitta miljö farliga ämnen som freon i gamla kylskåp, men det kan man inte göra idag.
Konsekvenserna blir i slutändan, precis som med allt annat som drar mycket el, att de ökar på växthuseffekten. Koldioxid(CO2) bildas och släpps ut i atmosfären. Ozon lagret blir tjockare vilket gör att jordens medel temperaturen stiger. Det blir många konsekvenser av det t ex att polarisarna smälter och Golfströmmen upphör. Då måste många personer flytta på sig eftersom att på deras gamla hem går det inte att bo. Det kan blir svårare att odla vilket gör att priset på mat kommer stiga.
4. Jag upptäckte även andra allmänna saker som slösar på vår energi och kom och tänka på sätt för att förhindra dem. Uppvärmning är en stor del av vår energi förbrukning, runt 60% av elen vi får går till uppvärmning av klassrummen och därför tror jag att vi kan göra det ännu mer effektivt. Dörrarna till klassrummen står ofta öppna. Då förlorar vi mycket värme ut ur klassrummen vilket inte är ett effektivt sätt att använda energi på. Fönstren tätade med lister men de kanske behöver förnyas för bästa effekt eller så kan vi ansöka om vi får försörja oss delvis av egen el dvs sätta upp solceller på taket eller kanske solfångare. Det använder sig av solenergi, som är en förnyelsebar energikälla. För att spara energi när det gäller uppvärmning kan man sänka temperaturen på natten, det finns ju ingen idé att värma när det inte är någon på skolan. Man sänka värmen till ungefär 15° utan att det kostar mer för att värma upp det igen på morgonen. Om man jämför Sveriges skolor så behöver vi använde mycket mer energi på uppvärmning än vad t.ex. södra Europas skolor behöver. Vårt klimat är kallare och deras är varmare så det behöver inte värma lupp klassrummen lika mycket.
Det finns många ställen att spara in el/energi på om man verkligen tänker efter!
Metod
Jag tänker använda mig av det första tipsett om glödlampor för att påverka Gunnesboskolan att spara mer el genom att kräva att vi endast köper in lågenergilampor eller lysrör. Med hjälp av fakta och beräkningar som t.ex. att vi kan spara(61,992kr•178dagar)11 035 kronor på ett år! De pengarna hade kunnat gå till andra saker som t ex 2 datorer, över 100 läroböcker, över 100 bollar mm.
Redovisningen kommer jag göra på följande sätt. Jag planerar att köra en keynote, där jag visar hur mycket el man kan spara och hur mycket den elen motsvarar i pengar. Min förhoppning är att de kommer att uppmärksamma detta och förhoppningsvis följa rådet. Det går precis lika bra att göra det i sitt eget hushåll så kanske kommer några att bli inspirerade att göra det.
Källförteckning:
Bilder som jag använde:
Jag använde mig av många fler än 4. Anledningen för det är att de flesta källorna innehåll bara lite fakta som jag behövde. T.ex. när jag ville ta reda på hur mycket en nätverksrouter drar när den är på, behövde jag bara en liten del från källan så jag har egentligen inte mer än källor.
På artikelsök hittade jag en källa om en förskola där de gjorde smarta saker för att spara energi. Det handlade om klimatsmarta tvättråd och gav mig inspiration till hela arbetet. Det var en nyhetsartikel, så den är subjektivt skriven. Alltså vill författaren påverka. Personen som hade skrivit nyhetsartikeln heter Ellen, hon är en reporter som skriver för tidningen Metro. Artikeln blev publicerad 12 november 2013 så det var nyligen. Metro är en gratistidning vilket man måste ha i baktanke.
På eons hemsida hittade jag en bok som de kallar energisparboken. Där hittade jag många bra tips på hur man kan spara energi och även en massa statistik och hur mycket el olika hushålls apparter drar. Syftet med texten var att visa tips på hur man kan spara i hushållen för eons kunder. De vill helt enkelt informera till deras kunder. Det var inte så mycket text utan mer direkt konkreta tips på hur man kan spara och hur mycket energi de förbrukar.
Wikipedia och NE är båda pålitliga källor som är kontrollerade och uppdaterade hela tiden. Jag vet inte vem som har skrivit dem men jag vet att de har blivit kontrollerade innan de blev publicerade så de är pålitliga källor. De riktar sig oftast till vuxna människor men det gick bra att hitta fakta ändå.
Elskling är ett bolag som säljer el och därför vill de påverka att sälja just deras el. T.ex. så gick de ut att man kunde vinna saker om man tecknade avtal dem så det kan vara svårt att hitta fakta då. Jag tog ändå med statistik från hemsidan om hur länge en glödlampa håller eftersom att jag inte tror att dom försöker påverka med det. Jag tror att den fakta är sann även om andra av deras statistik inte är det.
Naturskyddsföreningen är ett statligt bolag och därför försöker inte de påverka utan de vill informera. Den var inte så användbar eftersom att jag bara behövde lite fakta från källan.
