fredag 7 mars 2014

Musikhistoria – Igor Fyodorovich Stravinsky

(kan stavas både med y och ij på slutet) 
Stravinsky föddes 17 Juni 1882 i St. Petersburg, Ryssland men flyttade senare i sitt liv till Frankrike och till USA och blev medborgare i båda länderna. 
Länk till bilden på NE
Han kom i kontakt med musik tidigt i sitt liv genom sin pappa som var operasångare. Han studerade komposition redan 1903 och skrev sitt första riktiga verk redan år 1898. År 1906 gifte han sig också med sin kusin Katerina och fick två barn, senare dog de alla år 1939. 
Stravinskys huvudinstrument var piano men han dirigerade även på många konserter. 
Stravinskys internationella genombrott inleddes med de tre baletterna: Eldfågeln, Petrusjka och Våroffer som skrevs på beställning av Sergej Djagilev och uppfördes av Djagilevs Baletts Russes i Paris. Vid premiären av Våroffer blev det stor skandal, musiken ansågs som för modern och provocerande. Folk blev arga och kastade saker på scenen, efter premiären var man tvungen att stänga föreställningen som inte togs upp förrän många år senare. 

När första världskriget bröt ut lämnade han Ryssland och flyttade till Schweiz och sedan efter det till Frankrike och USA. Första och andra världskriget påverkade honom på så sätt att det knappt fanns några aktiva musiker eller skådespelare under denna tid. Stravinsky skrev då bland annat ett stycke som heter Historien om en soldat som är ett kammarmusik stycke, med endast 7 musiker och en berättare. 
Ett annat bra exempel är i ett stycke som heter symfoni i tre satser. Det handlar om olika slag och händelser i kriget. Musiken han skrev blev helt enkelt påverkad av andra och första världskriget. 
Han påverkades även av jazzmusik och skrev endel verk i denna stil, bland annat ett verk till den kända jazzmusikern Woody Herman, Ebony Concerto. Senare bytte han stil och komponerade i neoklassicistisk stil. Neoklassicistisk stil är när kompositören blickar tillbaka och använder sig av klassisk form men med modern klang och ett modernt drag över det hela. Stravinsky tog t ex inspiration från kända tonsättare som Bach och Mozart, använde sig av samma former, fast det blev ändå modernt. 
Som sagt så flyttade han mellan många olika kulturer. Han fick t ex inspiration till ett stycke baletten Våroffer av en gammal rysk saga som han hade hört när han bodde i Ryssland. 

Stravinsky levde i en epok som kallas modernismen och jag tycker att hans musik stämmer in rätt så bra i beskrivningarna. Musiken var provocerande och nyskapande, han var helt enkelt före sin tid. Stravinsky och de få andra stora tonsättarna, ville skriva ”sann” musik. Det var inte viktigt att det lät vackert eller följde vissa regler, de ville göra förändringar i traditionerna. Utav det här kom sedan tolvtonsmusik(förklaring längre ner). Debussy och Schönberg var två andra viktiga tonsättare som levde samtidigt som Stravinsky. 
Stravinsky var en väldigt mångsidig tonsättare. Han skrev allt från tolvtonsmusik till stora symfoniorkester musik och kvartett musik. 

Om man jämför Stravinkys musik med musik från andra epoker är Pultcinella ett exempel  där Stravinsky tar melodier från Pergolesi, 1700-talskompositör och gör till sin egen musik. Han ändrar ackord och känslan så att man tydligt kan höra skillnad på styckena. Likheterna är att de båda använder sig av samma kompositionsform och grundidé, men låter helt annorlunda. 

Våroffer: 
Våroffer skrevs år 1913 och tillkom genom att balletten Ballets Russes i Paris beställde en nyskriven ballett som de lät Stravinsky skriva. Han som var ledare hette Sergej Djagilev och koreografen hette Vatslav Nizjinkij. 
Baletten handlar om ett offer till våren. En flicka ska offras genom att dansa till döds för att jorden ska få liv och värme. Stravinsky vill visa naturens kraft och det tycker jag att man kan höra under hela stycket och speciellt på slutet. 
Den är baserad på en gammal rysk saga och är skriven för en mycket stor symfoniorkester med 5 blåsinstrument i varje stämma, en del ovanliga som t ex altflöjt, engelskt horn, kontrafagott, piccolatrumpet, bastrumpet, stråkar och en massa slagverks instrument. Det blir en väldigt dramatisk effekt när det är så många musiker tycker jag.  
Våroffer är idag ett av Stravinskys mest kända verk, den byter taktart 150 gånger på slutet. I Våroffer använder han två tonarter samtidigt, både E-dur och Ess-dur samtidigt, så kallad polytonalitet. Våroffer följer inte någon speciell form som t ex sonat-form eller ABA-form utan är sammansatt av ett antal scener uppdelade i två avdelningar: jordens tillbedjan och offret. 

Canticum sacrum 
Stycket skrevs 1956 till St. Marcuskyrkan i Venedig på beställning, publiken förväntade sig ett mer vanligt musikstycke som de var vana att höra. Men de fick något helt annat och blev mycket förvånade, precis som med våroffer. 
Canticum sacrum är exempel på tolvtonsmusik, där man tar de tolv halvtonerna och ordnar dem i serier och låter musiken komma fram mer eller mindre matematiskt. En viss ton får inte upprepas mer än den andra, därför kan det låta lite konstigt och fel. De trodde inte på att det var så mycket känslor, utan mer matematik. Det var ett helt nytt sätt att tänka musik på. 


Källor: 

http://komponera.se/modernismen/, Komponera, hämtad 2014-03-04

http://komponera.se/neoklassicismen/, Komponera, hämtad 2014-03-04

http://sv.wikipedia.org/wiki/Stravinskij, Wikipedia, hämtad 2014-03-04

Igor Stravinsky. http://www.ne.se/lang/igor-stravinsky, Nationalencyklopedin, hämtad 2014-03-04. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar