tisdag 24 september 2013

Jämställdhet i skolan

IntroduktionVi undersökte jämställdheten mellan killar och tjejer i skolan. Vi gjorde ett formulär med fem frågor: 
1. Tycker du att pojkar och flickor behandlas olika i skolan?
2. Tror du flickor får bättre betyg än pojkar även om de inte är bättre? 
3. Tror du lärarna hjälper flickorna mer än pojkarna? 
4. Finns typiska ämnen som pojkar ska vara bra på?
5. Finns typiska ämnen som en flicka ska vara bra på? 

Svars alternativen var ja, oftast, sällan eller nej. Sedan lät vi 10 killar och 10 tjejer besvara det här fomuläret.  6 stycken av de här går i årskurs 8 och 14 stycken i årskurs 9. Vi gjorde den här undersökningen för att se om elever inte tycker att det är jämställt i skolan. 


Resultat: Som man ser enligt cirkel diagrammen så tycker många att man inte blir behandlad lika efter sitt kön i skolan. 








Slutsats: Som man ser på diagrammen så är det ett tydligt resultat. 95% svarade att det finns typiska ämnen som pojkar och flickor ska vara bra på, de typiiska ämnena var  träslöjd, idrott och teknik för pojkar och syslöjd, hemkunskap och svenska för flickor. Jag tror att det blev ett så extremt resultat därför att många av de vi frågade har förutfattade meningar om vad flickor och pojkar ska vara bra på. Det kan också komma från bakåt i tiden då man ansåg att kvinnorna skulle vara hemma och laga mat och sedan har detta förts över till vår generation. 
Fråga två om betygen blev ganska jämn, 55% och 45%. Vi frågade både elever i klass 9a, 9b och i 8:an.  

torsdag 19 september 2013

Funderingar om idrott

1. Vi har arbetat med nästan alla de saker som står där. Jag tycker vi har jobbat med allt förutom där det står att eleverna ska ges kunskaper om hur fysiskt aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande. Den hade vi kunnat jobba mer med jag tycker inte riktigt att jag känner igen när vi skulle har gjort det.
Röra sig allsidigt gör vi på nästan varje lektion och i alla aktiviteter vi har.
Planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.  Den här punkten ingår i t.ex. de arbetet vi gör nu att planera, värdera gjorde vi mycket när vi skrev träningsdagbok, och vi utvärderar nästan alltid efter idrottslektionerna.
Genomföra och anpassa utevistelse och friluftsliv gjorde vi t.ex. på lägerresan eller när vi orienterar.

2. I rörelse momentet i de centrala innehållet har vi jobbat med allt förutom olika simsätt -mag och rygg läge och jag tror inte vi har jobbat med mental träning.

I hälsa och livsstil har vi inte jobbat med kroppsideal inom idrotten och samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta. Vi har inte heller jobbat med hjärt och lungräddning.

I friluftslivets delen har vi jobbat med de mesta förutom badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlänga armen.

3. För att jag ska nå en högre nivå behöver jag jobba med förmågorna att planera och genomföre en idrotts lektion och förmågan att reflektera och utvärdera.

Jag vill vara med och planera: styrketräning/konditionsträning eller motorik- spel och lekar

JUDENDOMEN

TRO
Meningen med livet enligt en jude är att använda sin yttersta kapacitet för att kunna bli den bästa personen man kan bli. Inte bara för ens egen skull utan för hela mänskligheten. Judendomen anser att gud har skapat varje människa med både kropp och själ och båda två är heliga. Alla människor är likvärdiga eftersom alla är skapade av samma gud. Var och en måste delta i arbete för att kunna få en bättre värld. Man ska undvika saker som skadar ens kropp och själ. Döden är lika naturlig som livet, inget att vara rädd över. Judendomen anser att det finns ett andligt tillstånd efter livet. Det kan inte beskrivas i detalj men det finns olika tankar om livet efter detta, men judendomen lägger vikten på livet. (Maria)
Det som du själv tycker illa om skall du inte göra mot din medmänniska Det var ett citat som många judar följer, vissa säger att det är “grunden” för läran och allt annat är kommentarer.
Det viktigaste är Tora, läran, och kärnan i dem är de tio budorden;


Du skall inga andra Gudar hava jämte mig.

Du skall icke missbruka Herren din Guds namn.
Tänk på vilodagen så att du helagar den.
Hedra din fader och din moder.
Du skall icke dräpa.
Du skall icke begå äktenskapsbrott.
Du skall icke stjäla.
Du skall icke bärar falskt vittnesbörd mot din nästa.
Du skall icke ha begärelse till din nästas hus.
Du skall icke ha begärelse till din nästas hustru.

Man pratar hebreiska, år 2007 fanns det cirka 13,2 miljoner judar, varav 41 procent bosatta i Israel. Inom judendommen tror man på en gud som i alla andra religioner. Fader Allsmäktige som skapade världen enligt det gamla testamentet. Judar har 613 bud att följa som kallas för de buden efter Noak. Inom judendommen så tror man mycket på att göra goda handlingar och vara en god människa.
Inom judendomen tror man på en enda Gud. Han är helig och man får inte avbilda Gud eller uttala hans namn. Guds namn skrivs JHVH men man säger adonay som betyder 'Herren'. Enligt judendomen har Gud utvalt judarna till sitt folk vilket innebär att de har både särskilda rättigheter och skyldigheter.
Man läser i Bibeln där det står om det gamla testamentet(Tanach) eller så läser man i rullar(Tohran).
Inom judendommen tror man på att Messias kommer att komma. Messias ska komma och medföra en lyckotid för Israels folk. Jesus ses som Messias inom kristendomen men han accepteras inte som Messias av judarna. Förväntningarna på en kommande Messias är fortfarande stora för många av dagens judiska grupper.
Inom judendomen tror man på en enda gud, han beskrivs som något helt annat än en människa. Gud är skaparen och han håller hela världen i sin hand enligt judisk tro. Han kräver att alla människor följer hans lagar som han har satt upp för livet. Om någon bryter mot dessa lagar kan de bli straffade. Det finns grupper inom judendommen som säger att om alla följer guds lagar samtidigt kommer paradiset att öppna sig. Han framställs som en kärleksfull men sträng “förälder” som kräver saker, men också älskar och förlåter sitt barn.
Enligt judendommen visar sig inte gud personligen. Han visar sig det som händer, i naturen och i historian. Han visar sig genom de heliga skrifterna och det är så människan skapar ett förbund mellan honom. Enligt judendommen håller alltid gud sitt förbund men det är människan som kan svika honom.
Inom judendommen finns det som i många andra religioner ortodoxa grupper. Man menar att lagarna ska följas som på Moses tid. De tillägnar hela deras liv till gud. De som inte är ortodoxa menar att man ska ändra lagarna så de passar in i vår tid.


Källor:
Judendom. http://www.ne.se/enkel/judendom , Nationalencyklopedin, hämtad 2013-05-06.
Judendom. http://www.ne.se/lang/judendom , Nationalencyklopedin, hämtad 2013-05-06.
Religionskunskap, s. 37, 39,  

fredag 13 september 2013

Short love text: 50 words


The door flung open and it was time to eat again. 
Same old routine every day and she’s got several more years to serve. 
She meet him every day but she know the they can never meet each other.  
It’s just miserable love because she’s a prisoner, and he’s the prison guard.