Odysseus måste ta sig hem efter de trojanska kriget. Det hade nu pågått i tio år. Men i båten på väg hem hände något underligt. Sitt svärd hade han så klart med sig. En liten svag duns hördes så plötsligt tog någon tag i honom. Allt blev svart och efter en lång stund öppnade han försiktigt ögonen och såg sig omkring. Färglada saker på hjul som rör sig, männsikor i konstiga kläder, ljus som blinkar och Od blir alldeles förvirrad och sade.
-Var är jag?!? vrålade han.
Men fick inget svar, vem skulle bry sig om en förvirrad man i konstiga kläder och långt skägg?
-Han har förmodligen rymt från ett mentalfängelse, sade någon.
-Ska du på maskerad? sade någon annan.
Han går runt och letar men han ser bara en massa människor som har bråttom och bara nonchalant går förbi honom.
Od går över en metall stång, ut där det finns en massa ränder på marken och plötsligt hör han ett tjut som kommer från en stor snabbt rörande sak. Som en reflex från den andra världen tänker han dra sitt svärd. Men det är borta! den måste ha ramlat av när han kom hit.
-Flytta på dig! säger en kvinnoröst.
-Hur kan jag ta mig hem? säger den Od med en modig röst.
Kvinnan parkerar lastbilen vid kanten och kliver av. Hon förklarar för Od var han är.
De presenterar sig för varandra. Hon heter Isabell. Då drar Od hela historian om de trojanska kriget, hur de lyckades att luras med den trojanska hästen. Många som går förbi tror inte på de och bara skrattar men det ligger någonting i de som Od säger. De känns så verkligt.
Sedan berättra Od om sitt svärd och att det var så han kom hit.
De går hem till Isabell som visar honom hennes hem. Hon förklarar i vilken tid de befinner sig i nu men Od bara gapar. Hon visar honom TV, Facebook, bilar, cykel mm.
-Nu får det räcka jag måste hem! säger Od.
De letar hela dagen tills det blir mörkt och tro det eller ej men Od hittar sitt efterlängtade svärd... på botten av havet, flera hundra meter ner!
Några år senare
Det har gått några år men Od vet fortfarande inte hur han ska få upp svärdet. Klart det finns modern tecknik men de har varken Od eller Isabell råd med. Han grubblar och grubblar och efter många misslyckade försök vet han inte hur han ska bära sig åt?
Sedan får han en ide! Han skyndar sig till aaffären för att köpa kött och sedan offrar han det till gudarna. Som tack från gudarna så skapar de en genomskinlig bubbla. Det är med hjälp av den som kan ta honom ner dit. När den äntligen är klar släpar han ner den mot vattnet, går in i bubblan, tar avsked med Isabell och hoppar i.
-Om jag inte kommer upp igen så ska du veta att jag är tacksam över din hjälp.
Det är kallt, mörkt och ensamt där nere. Han kommer djupare och djupare till han tror att hans huvud skalll sprängas men där nere glänser svärdet så fint.
Han simmar änndu djupare och precis när han ska stäcka sig efter det tycker han att han ser någonting som simmade förbi. De var väll bara en inbildning tänker han.
Försiktigt vänder han sig om och börjar simma uppåt. Mot slutet känner han samma hand på axel men den här gången tycks den inte ta honom till en annan värld utan dra ner honom igen. När han tror att han har drunknat så hörs det en svag duns den här gången också. När han försiktigt öppnar ögonen så är han hemma igen. Hemma i segelbåten som stannar i hamnen där Ods stora slott står. Hans folk hyllar honom som en hjälte efter vad som hänt i de Trojanska kriget men ingen vet egentligen vad som hänt.
Där hemma går han bara och tänker på Isabell och efter många om och men så bestämmer han sig för att resa tillbaka till den andra världen och hämta henne. Innan han reser så lägger han till henne på facebook. Han fick en batteri driven laptop med sig. I chatten bestämmer de träff på samma ställe som de möttes för första gången.
Han vill att hon ska följa med till den andra världen och så blir det. Odysseus blir kung och Isabell drottning och så lever de lyckliga i alla sina dagar.
SLUT :D
Erik Wendel
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar