torsdag 23 januari 2014

Hannes in der Gärtnerei

Zusammenfassung 

Hannes ist ein Junge in der zehnten Klasse wie macht ein Schulpraktikum in der Gärtnerei. Das bedeutet er arbeitet im 2 Wochen, und nicht in der Schuhle gehen. Hannes willst einer Gärtner oder Florist werden
In der Gärtnerei haben er Dekorationsartikel, Schnittblumen, Tulpen und Rosen. 
Im Gartencenter gibt es natürlich sechs Gewächshäuser aus Glas. 
Eine Aufgaben ist Pflanzen einzutopfen.  
Im Freien kann mann Baume kaufen. 

Brief

Hallo Hannes! 
Ich habe deine Film gesehen. Es war sehr gut! 
Ich heiße Erik und ist 15 Jahre alt. Ich wohne im Lund, das liegt im süd-Schweden. Ich will nicht ein Florist oder Gärtner zu werden. 
Ist es spaß in der Gärtnerei zu Praktikum und was machst du am deine Freizeit? Hasst du andere Interessen außer Gärtnerei? 

Bis bald!

torsdag 16 januari 2014

Character tracer – The Double Life Of Cassiel Roadnight

I chose to trace the caracter Chap, or Cassiel Roadnight.

On page 10. he's a kind of cocky and not so thankful against the people who take care of him and gives him clothes and a bed etc. When Gordon and Ginny introduces them selves he says "well done" and "good for you". And also when they ask for his name all he says is just "i'm nobody" with to me is a rude thing to say. He could at least have said his nickname or something.

Chip i think is a good person deep inside before , but he had just had a bad history. Before he moved from his granddad i was having a great time. I can tell this because on page 8 he was locked in for fighting and he was a real trouble maker, but later on page 23 he opens up and is nice to Gordon, says i'm sorry and thank you etc. He's also being really nice to his "sister" on page 30.

tisdag 14 januari 2014

Oönskad, 2140

Huvudpersonen heter Anna. Hon är 15 år och kom till Grange Hall när hon var 2,5 år. Boken utspelar sig år 2140. Där blir hon uppfostrad som en oönskad och kallas för blivande, alltså att hon snart ska göra nytta och jobba för önskade personer. Anna är lite missnöjd med sig själv och lite arg på sina föräldrar eftersom att hon är ett oönskat barn men samtidigt glad för att ha fått komma till Grange Hall och inte blivit avrättad som oönskade barn kan bli i andra länder. Hon gillar sitt namn Anna men skulle vilja ha ett efternamn också.  Hon har en kompis som heter Sheila och hon säger att de som de lär sig på Grange Hall inte stämmer.

2140 är allting annorlunda. Det finns medicin som gör att man kan leva hur länge som helst och därför blir det överbefolkat. Enligt förkunnelsen(lagen) får man inte skaffa några barn när man går på långt liv medicinen. Därför måste man ha hoppat av medicinen för att skaffa barn.

En gång praktiserade hon hos Mrs Sharp i tre veckor. Hon trivdes där och när hon slutade fick hon en rosa dagbok som hon skriver i ibland. Oönskade barn får inte äga något så hon håller dagboken gömd bakom ett badkar på flicktoaletten och skriver bara i den ibland. Alla oönskade barn har får inlagd tid i handleden så de aldrig kommer försent eller slutar för tidigt.
En dag så blir hon tillsagd av Mrs Pincent som är föreståndare på Grange Hall, att bädda en ny säng för en blivande pojke som heter Peter. Aldrig hade det hänt att en så gammal pojke ska komma till Grange Hall.
I slutet av kapitlet får man även reda på att pojken kände hennes föräldrar!

Författare: Gemma Malley 

måndag 9 december 2013

Swedish Christmas Traditions - St. Claus

St. Claus is something in sweden that everybody know about. The ”swedish” St. Claus can be described similar to the ”US” St. Claus. The only different is that they accrue on different days. The so called ”swedish” St. Claus comes on the evening on december 24. He then visits houses with children and gives out the christmas presents. 
The ”US” St. Claus comes in december 25 during the night and puts the Christmas presents under the Christmas tree. 
Another swedish tradition is to give St. Claus oatmeal. He is often associated with having a sleigh and reindeers. 

The history behind St. Claus occurred from the German St. Nicholas. He was a saint and who lived in 300 and belong to the Catholic church. The whole concept of someone giving presents and the Swedish Christmas tradition, comes from this man. 

Of course St. Claus is just a made up man but very many people, especially children believe in him. 


Bildkälla: 

fredag 6 december 2013

Konsthistoria - Impressionism


























Impressionism startade i Frankrike på 1870 talet men spred sig sedan i Europa och tillslut ända till USA. Impressionismen uppkallad efter Claude Monets målning impression, soluppgång. Impressionisterna hade utställningar ända fram till 1886. 
Tidigt på 1870 talet startades ett kriget mellan Tyskland och Frankrike som sedan avslutades 1871. Efter krigsåren pågick en ekonomisk uppbyggnad i hela Europa och i USA och tekniken utvecklades mycket under denna tiden. Många uppfinningar uppfans och tekniken utvecklades snabbt. 
Jag tror att allt det här har spelat roll i Monet och de andras målningar. Jag tror att man har velat visa vilket elände det har varit med krig och fattigdom och sedan hur man vill man bygga Europa och världen igen. De är det jag tror man uttrycker i sina målningar. Den ekonomiska uppbyggnaden har påverkat på så sätt att man målar för anledningen att nå fram till människor, visa hur man har det för att påverka dem, tror jag. Jag tror också att omvärlden har påverkat så att impressionismen har blivit till något som är en viktig del i samhället och för konsthistorian. Jag tror att impressionismen har ändrat hela sättet man ser på konst idag och det finns många aktiva konstnärer idag. 

Om man ska beskriva tavlorna som konstnärerna målade på den här tiden så kan man beskriva dem som så här: 
Målar tekniken är oftast skissartad och man använder grova synliga penseldrag eller färgfläckar. Detta skiljer sig från innan då man har försökt måla mycket detaljer. Man började använda färger på nya sätt  t.ex. för att måla ljus och skuggor så hade man tidigare ytan svartare. Men impressionisterna använde komplementfärger; t.ex. skuggor kunde målas blåa som en kontrast mot ljusa gula färger. Korta penseldrag är ett typiskt en impressionism tavla. Man målade oftast på tavla men det finns en och annan tak/vägg målning. 
Tavlorna beskrivs som att de har mycket atmosfär, öppna, ljusa, klara och oblandade färger. Man målade inte naturen som den var utan istället som konstnären upplevde den. Människor avbildas ofta i rörelse, i t.ex. dans. Motiven var oftast vardagliga och oftast inte väldigt detaljerat. Motiven berättar en poäng. En tavla som är målad av de här konstnärerna blir oftast bäst om man kollar på dom på avstånd! 
Både Monet och Pissaro målar serie målningar. Det betyder att de målade samma tavla flera gånger, fast i olika årstider, i olika väder och ljus. T.ex. så har Monet målat Katedralen i Rouen minst 40 gånger. 

De allra främsta målarna var Claude Monet och Auguste Renoir. Andra konstnärer var bl.a Alfred Sisley, Camille Pissarro, Edgar Degas, Berthe Morisot, Paul Cézanne och Auguste Renoir. Van Gogh började som impressionist men gick sedan över till expressionism.
Impressionisterna var en grupp av franska konstnärer, de blev alla vänner i slutet av 1860-talet. De gav inte upp även om de ansågs som radikala och kunde därför inte få sina verk visade på utställningar i Paris. De gav inte upp på tron om konsten som de hade. Därför gjorde de själva 1874 den första icke-officiell utställning som var mycket betydelsefull. Det var då Moné ställde ut sin tavla soleil levant som gav namnet till hela konstepoken.

Jag har hittat en konstnär som heter Ivailo Nikolov. Han är 31 år gammal och kommer från Bulgarien. Han målar målningar inom epoken post impressionism som betyder ungefär efter eller ”nutida impressionism”. Han har en oerhört bra talang för målning och säljer och har utställningar med sina verk. Han målar mycket landskapsmålningar - se bild. 
Om man går idag på stora konstutställningar så utgör impressionisternas målningar en stor del. 


Claude Monets, impression, soleil levant (Intryck, soluppgång) visades 1874 på den första impressionistutställningen i Paris och gav i en tidningskritik upphov till öknamnet 'impressionism' för hela utställningen. Den visar en scen från Le Havres hamn, målad med lätta penseldrag och för sin tid ovanligt klara färger. Det egentliga motivet är ljusspel, vatten och morgontöcken, inte i första hand båtar och lyftkranar

Berthe Morisot, Vaggan, (1874, Louvren, Paris). De intima interiörerna var Morisots särskilda område. Hennes impressionistiska studium av ljus och atmosfär gör det möjligt att skildra genomskinligheten i vaggans tyll, i fönstret och dess gardin – och i rummets atmosfär – så att det skapas föreställningar om de lätta materialens olika täthet och ljusgenomsläppning.


Fakta källor: 

impressionism. http://www.ne.se/lang/impressionism, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-08-22.

impressionisterna. http://www.ne.se/impressionisterna, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-09-05.






Bild källor: 

[[File:Claude Monet, Impression, soleil levant, 1872.jpg|Claude Monet, Impression, soleil levant, 1872]]







torsdag 14 november 2013

SO-jämförelse arbete



•Kort fakta
•Jämförelse mellan kvinnor
•Normal troendes vardag
•Påverkan i samhället 
•Positivt resp. negativt med religionerna, varför
•Slutsats

Hinduismen och judendomen är två helt olika religioner. De grundades på olika ställen i världen och tycker väldigt olika om saker. Judendomen bredde ut sig i Israel och Hinduismen i Asien. Ortodoxa judar och ortodoxa hinduer ser annorlunda på saker än vad ”vanliga” troende gör. T.ex. så tycker många ortodoxa att man ska ha kvar kast system medan många andra ”vanliga troende” att man ska ta bort kast-systemen eftersom att de skapar förtryck om orättvisa. Det tror jag också, att personer som är i lägre kast blir förtryckta och känner inte att de är jämlika med de högre kasten, vilket hinduismen säger att de gör. Kast-system är ett system där om man dör och har gjort fler goda handlingar än onda i livet kommer upp upp i ett högre kast. Om man kommer till det högsta kastet återföds man inte igen utan kommer till Nirvana. Det finns även kast-lösa som står längst ner i systemet. 
Inom judendomen har man inte kast-system utan alla anses lika värda inför gud och det finns ingen återfödelsen. Man tror på himlen och helvetet. 

Det är stor skillnad mellan hur man ser på kvinnor i hinduism jämfört med judendomen. 
Inom hinduismen så tycker man att kvinnan är under mannen, man kan ofta se kvinnor som ges bort som gåvor. I extrema fall kan det också hända så att om mannen dör, genomgår kvinnan en speciell ritual för att visa sin kärlek. Man försöker idag göra det jämställt mellan männen och kvinnorna i Asien men mycket från förr i tiden finns kvar i tankarna. T.ex. så finns det ju fortfarande kast-system och så finns det idag kvinnor som ska dansa för män i vissa tempel. De ska vara sexuellt tillgängliga för de män som besöker templet eftersom samlag är heligt enligt dem. I många heliga skrifter kan man också tycka att kvinnorna är uteslutna och inte står med, att de ska förhålla sig till mannen men så är det inte idag. Det är oftast kvinnorna som utför riter i hemmet. Hinduiska kvinnor har varit väldigt viktiga för religionen men har inte haft någon stor inverkan på samhället. 
Inom judendomen är det lite annorlunda t.ex. så anses menstruationen som oren och det tar längre tid för en tjej att bli ”ren” efter födseln än en kille. Förutom det så tycker jag att judendomen är den religion som behandlar män och kvinnor lika. Kvinnan och mannen har samma värde enligt dem och gud, ingen är mer värd än den andra. I det religiösa livet har de fått olika uppgifter. Kvinnans uppgift är att ansvara för hemmet och barnen. Nu i den moderna tiden har kvinnan fått ta mer plats i synagogan, vilket tyder på att man ständigt jobbar på jämställdigthetsfrågan. Om mamman är judinna blir barnet automatiskt jude, men det är inte så i hinduismen. 
Därför är det bättre att vara en judinna än en hindu. 

En normal troende jude följer guds 10 budord. De har en helig bok, eller heliga skrifter som kallas Torah. Judarna har också flera regler när det gäller mat, det kallas kosher. De flesta pojkar är också omskurna. Böner ber man i kyrkan eller i hemmat. Söndagen är en vilodag då man inte ska jobba. 
För en normaltroende hindu kan det se ut så här. Man brukar be böner flera gånger om dagen, oftast tillsammans i tempel. Man anser att det inte är lämpligt att äta kött, därför är många hinduer vegetarianer. Kon är ett heligt djur, därför ska man absolut inte äta nötkött. Man dyrkar gud både i hemmet och i tempel. Man brukar bära fram mat, blommor mm som offergåvor och då får man gudens välsignelse. 

Båda religionerna påverkar starkt samhället. Ett bra exempel med hinduismen är t.ex kast systemet, de har lett till flera stora konsekvenser. Kastsystemet påverkar hela samhället i dagens Indien, man ser ner på de med lägre kast, Olika kast har har olika uppgifter i samhället, jobb. På de sättet har hinduismen påverkat samhället, att man delar upp så att de olika kasten har olika uppgifter i samhället. Kasten har också stor inverkan på de sociala livet. Många umgås endas med personer från deras eget kast, det är ett tydligt exempel på att det har påverkat samhället. Det är officiellt avskaffat men förekommer ändå idag. Lägre kast har svårare att få jobb??? De kast lösa spelar också roll i samhället. De bli ännu mer förtryckta än kvinnorna och har ingen plats samhället tycker man. Därför konverterar många kastklösa till andra religoner oftast budismen. Kast lösa tar hand om soporna, de är oftast tiggare och fattiga. Har svårare att få jobb osv. Det går att gifta upp sig i högre kast. 
Judendomen är utbred för den mesta delen i Israel. Judendomen i sig handlar inte så mycket som sagt om hur man ska leva, snarare hur man ska vara därför har det påverkat mer hur de ska vara mot varandra och inte hur de ska leva. Därför har det påverkat hur folket är mot varandra. 
Men det finns även konsekvenser och påverkan idag. Ett bra och tydligt exempel är kosher. Matregler som finns idag och skapar konsekvenser för samhället därför att man måste köpa special slaktat kött och får inte blanda kött och mjölk i samma kastrull. 
Även judendomen har påverkat den sociala biten i Israels samhälle. Det finns inga kastlösa i judendomen, alla är lika mycket värda. Även många lagar och regler bygger på den som skrevs i judendomens och Islams heliga skrifter.

Slutsats. Jag tycker att det är mer jämställt och mindre förtryck mot kvinnorna i judendomen än vad det är inom Hinduismen. Jag tror det därför att de har kast-system i hinduismen, inom judendomen ser man mer lika på män och kvinnor och det finns inte alls lika mycket förtryck. Det är såklart inte alls bra att kvinnor idag blir förtryckta och inte behandlas lika. Jag tycker att de ska ändra sättet de ser på kvinnorna. Att de inte bara ska vara hemma och ta hand om barnen utan att de ska kunna ha fler möjligheter att jobba, förhoppningsvis i framtiden samma möjligheter som män. En annan anledning varför det kan ha blivit så här är därför att hela grejen men att kvinnor inte är lika mycket värda som män sitter i sedan långt tillbaka, när religionen grundades och det var så att kvinnorna skulle vara hemma och passa barnen. Jag tycker att man ska anpassa sig till dagens samhälle. Samma sak i judendomen. 
I judendomen tycker jag att sättet man behandlar kvinnor det är bra men kan bli bättre. Om man jämför det med hinduismen så är det mycket bättre men det finns alltid saker som kan förbättras t.ex. de med att de har fått olika uppgifter i samhället osv.
Som man ser så är båda religionerna olika när det gäller kvinnor men ändå förvånansvärt lika annars. 
De båda religionerna påverkar extremt mycket i samhället. Om inte de hade funnits så tror jag att samhället hade sett helt annorlunda ut eftersom att de består av en så stor del av de moderna samhället, högtider osv. Alla traditioner, högtider och festivaler bygger på religionen. Det är stora händelser på åren som är viktigt för många anledningar. 

Positivt med judendomen kan vara att de följer endast en gud, de ser lika på alla människor även män och kvinnor, de har en vilodag, 
Negativt med judendomen. Det finns väldigt många regler som de ska följa och om mat, kan vara svårt att konvertera in i religionen, 
Positivt med hinduismen. Man följer flera gudar, lätt att konvertera in i religionen, matregler vilket leder till att många är vegetarianer vilket är positivt, tror på återfödelse en andra chans, 
Negativt med hinduismen. Man ser mycket ner på kvinnor i religionen, kast-systemet skapar förtryck och orättvisa, har inte några speciella skrifter, 


Källor: 
Debatt hinduismen 9B 
Judendom. http://www.ne.se/enkel/judendom , Nationalencyklopedin, hämtad 2013-05-06. 
Judendom. http://www.ne.se/lang/judendom , Nationalencyklopedin, hämtad 2013-05-06.
Religionskunskap,  s. 37, 39, 
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hinduism#Kvinnan_i_hinduismen, hämtad 2013-11-03 
hinduism. http://www.ne.se/lang/hinduism, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-11-03.