Fördröjare - teknik

Jag har gjort en fördröjare. Den fungerar så att när kretsen sluts går det ström till dioden så att den lyser. Samtidigt som det händer laddas kondensatorn upp och när jag sedan stänger av elkuben så kan dioden fortfarande lysa en kort stund eftersom att kondensatorn har laddats upp.

Delar som jag använde:
•Transistor
•Kondensator
•Resistor
•Lysdiod
•Lödpenna
•Lödtenn
•Sladdar
•Spikar
•Kopplingsschema
•Elkub


De 4 grundkomponenterna.

De fyra grundkomponenterna - Elektronik

Min första lödning

Evolution

Uppdrag 1. 

1. 

2. 

Uppdrag 2. 

Grodarten förändras genom att de individer med lite fläckar på huden dör det fler av än de med fler fläckar. Jag tror att det beror på att de som har fläckigare hud får ett bättre kamuflch vilket gör att de inte blir uppätna av rovdjur lika lätt, de har större chans att fånga byter vilket gör det lättare för dem att 

reproducera sig och sprida genen med mycket fläckar vidare. 

De grodorna med fläckar konkurrerar helt enkelt ut de utan fläckar, evolution. Ju fler generationer fram desto fler grodor är fläckiga. 

Svarta/vita kaniner, hur könet ärvs.

A Kaniner

Chansen för att ungen ska få vit päls är 50%. Detta beror på att svart är dominant och kommer slå ut de vita generna som är recessiva. Det måste finnas gener för vit päls håll från båda föräldrarna för att ungen ska få vit päls. Det beror på vilken spermie som möter vilket ägg.


B Vita möss

I den första generationen så parade sig en svart mus med en vit mus. Det betyder att alla ungarna kommer att ha anlag för vita gener men kan bli svarta. Svart är dominant och vit är recessivt, den svarta genen slår ut den vita genen. Den var inte fören flera generationer som den spermie med vit anlag anslöts med de ägget som hade anlag för vit gen(svart mus).


C Problem med ögonlock 

1 a)Aa 
   b)Aa
   c)aa

2 Chansen att barnet inte drabbas av ptosis är 1/2 dvs 50%.


D a) S
b) F
c) S
d) S
e) F
f) S
g) F

Neutralisation

Labbkompis: Nanjot

Syfte

Vi skulle neutralisera saltsyra(HCL) med hjälp av en stark bas, natriumhydroxid(NaOH) dvs titrering av en stark syra. Genom att se hur stor mängd natriumhydroxid det användes för att neutralisera saltsyran kan man mäta koncentrationen på syran. 

Mtrl

•Natriumhydroxid (NaOH)

•Saltsyra (HCL)

•Destilerat vatten (H2O)
•Kristallationskål

•BTB 

•Byrett
•Byrett hållare

•Peleusboll

•Stativ

•Filterpapper

•Tratt

•Stor / liten E-kolv
•Skyddsglasögon
•Förkläde

Utförande

Vi ställde upp laborationen enligt bilden:
I den nollstälda byretten finns det 100ml Natriumhydroxid(NaOH) och i E-kolven nedanför finns 20ml saltsyra(HCL). Droppvis förenades NaOH med HCL i en E-kolv se bild. I saltsyran droppade vi även i mellan 3-6 droppar BTB, som är en indikator. BTB deltar inte i reaktionen. Syror får färgen gul och baser blå och om substansen är grön är den neutral. Innan vi använde utrustningen sköljde vi av det med destilerat vatten, avjoniserat vatten. Under E-kolven lade vi ett filterpapper för att kunna se färgen bättre. Saltsyra är i övrigt ett ämne som finns i magen, magsyra och används för att bryta ner maten och samtidigt döda vissa bakterier. 

Resultat

Klicka på denna länk för att se en kort film när vi lyckades neutralisera saltsyran. (filmen hänvisas till Nanjot)

Det krävdes 43,6 ml natriumhydroxid(NaOH)
för att saltsyran skulle bli neutral(grön).
Som man ser var här vi hittade ekvivalenspunkten. 

Här har jag räknat ut gruppens snitt värde på hur mycket
natriumhydroxid vi använde. Jag räknade alla värden med
10 ml HCL så därför var jag tvungen att dela jag 43,6/2. 

Slutsats
När den starka basen NaOH förenas med den starka syran HCL så blir det en neutral substans eller saltvatten i detta fallet. Kemisk formel:
H+Cl(-) + Na(+)+OH(-) = H2O+NaCl  Alltså bildas det vatten och natriumklorid när natriumhydroxid och saltsyra förenas. Alla vätejoner är positiva(+) och alla hydroxid joner är negativa(-) så det betyder att de slår ut varandra, neutraliserar varandras laddning.
Om man häller saltvattnet i en kristallationskål och låter det stå i en vecka avdunstar vattnet(H2O) och kvar blir endast natriumkloridet(salt) se bilder. Salter bildar saltkristaller se bilder.
Det krävdes i snitt 22.5 ml natriumhydroxid på 10 ml saltsyra för att det skulle bli neutralt. Alltså var koncentrationen ca dubbelt så stark.

Här kan man se att substansen har blivit
grön dvs att den är neutral. 

Som man ser på bilderna
har det bildats saltkristaller
i kristallationskålen.

Global uppvärmning

1. Det var under 1800-talet som begreppet växthuseffekten först nämndes.

2. Svante Arrhenius var en svensk man som förutsåg att förbränning utav kol skulle förstärka växthuseffekten och höja temperaturen.

3. Det är kallare på jorden än vad det är på planeten Venus(runt 400°) därför att där finns det mycket mer växthusgaser.
4. Det är varmare på jorden än vad det är på planeten Mars(-20°) eftersom att där finns det för lite växthusgaser.

5. Läs fråga 3 o 4. Temperaturen beror på hur mycket växthusgaser det finns på planeten. Desto mer växthusgaser det finns, desto fler solstrålar reflekteras och kan värma upp planeten.

6. Forsknings stationen Vostok i Antarktis upptäckte att i isen kan man undersöka och följa klimatets och atmosfärens utveckling under 400 000 år. De kunde fastsälla teorin att det finns nu mer koldioxid i luften än vad det fanns för 400 000 år sedan och därför kan de vara säkra på att temperaturen kommer att stiga.

7. Medeltemperaturen har stigit med ungefär 0,7 °C sedan början av 1900-talet

8. Man tror att medeltemperaturen under 2000-talet kommer att öka med ungefär 2-6 C°.

9. Två exempel på växthusgaser är koldioxid och metangas.

10. Boskapsuppfödning bidrar till växthuseffekten på så sätt att boskapen släpper ut metangaser genom spillning dvs nedbrutna organismer. Det är väldigt omfattande och påvisbar

11. Ett avtal som flera av världens länder har skrivit på för att minska utsläpp av växthusgaser och fortsatt ökad global uppvärmning

Energi och miljö - spara el på Gunnesboskolan resultat

Länk till PM

Jag har kommit fram till en tabell som stöder hypotesen att det går att spara mycket el på skolan om vi byter ut de gamla 40 Watts lampor mot t.ex. lysrör och hur mycket pengar det sedan blir på ett år(se bilden nedan)

Jag har pratat med vaktmästaren och visade honom tabellen ovan om det finns möjlighet att byta ut alla lågenergi- och glödlampor mot lysrör men han sade tyvärr att det inte går. Skolan har helt enkelt inte råd att göra en sådan förändring eftersom att det kostar mycket pengar att byta i lamporna varje klassrum, installation osv. Han berättade däremot också att just nu håller man på att byta alla lyktstolpar på skolan till LED-lampor vilket drar betydligt färre kWh och har en nästan 5x så lång livslängd.

Alltså har jag försökt att påverka skolan att förbruka mindre el genom att byta alla glödlampor men det gick inte så bra eftersom att det går helt enkelt inte pga kostnad.

Energi och miljö - spara el på Gunnesboskolan PM

Inledning

Jag valde att fokusera på hur mycket elektricitet och energi vi använder på Gunnesboskolan och om allt verkligen går till nytta, om inte hur mycket onödig el förlorar vi egentligen?

Jag ser eltjuvar varje dag på Gunnesboskolan men hur mycket el går till onödan. Om vi tar bort dem kan man spara både el och pengar men hur mycket? Det är inte hållbart att använder oss av så mycket el som vi gör och skulle alla människor och skolor i världen göra det, skulle det faktiskt inte finnas elektricitet så att det räcker! 

Jag tänker identifiera 4 st. el-tjuvar på Gunnesboskolan och mitt mål är att ta bort dem. Under hela processen kommer jag mäta hur många kWh och pengar vi kan spara på dessa tips. 

El-tjuvar är saker som drar oerhört mycket onödig elektricitet och energi. Det kan vara t ex en skrivare/projektor på standby, glödlampa istället för lågenergi osv. 

Vi använder elektricitet till i princip allt i skolan och det är därför en viktig del i våra liv. I nuläget kan vi ändra vårt beteende och det var därför jag valde just det problemet. I framtiden kanske det är försent. 

Bakgrund

Problemet är som jag nämnde tidigare, att vi använder oss av alldeles för mycket el än vad   jordens resurser räcker till att skapa och att för mycket el går till spillo i form av eltjuvar. Vi måste ändra vårt beteende och tänka på en hållbar framtid.

Vi använder elektricitet till allt vi gör i skolan. Bara för att t. ex. använda datorn varje dag krävs det el, laga mat i hemkunskapsalen, uppvärmning i klassrummen, belysning i klassrummen, projektor och skrivare osv. Vi kan helt enkelt inte komma undan elförbrukning, vi är beroende av elektricitet. 

Förr i tiden hade vi inte lika stor förfrågan på el eftersom att det var färre saker i skolorna och i hushållen som krävde el. 

Konsekvensen blir att det blir en framtid som inte är hållbar för jorden. Vi måste göra ännu mer el och använda oss av fler icke förnyelsebara energikällor vilket är dåligt. 

De 4 eltjuvarna på skolan som jag kunde hitta: 

1. Glödlampor. I verkstaden såg jag att det satt 3 st 100w glödlampor. I verkstaden finns det 10 st lampor. Jag räknade

ihop att totalt på hela Gunnesbo övre så finns det 90 glödlampor som inte är lågenergi utav 500 som är det. Totalt blir det runt 90•100W=9 000 W. Om jag räknar på att de är tända i 14 timmar så blir effekten 9kW•14h=126kWh. På en lågenergi lampa som drar 40W i 14h, blir energiförbrukningen 50,4kWh. Alltså, skulle vi byta alla glödlampor i verkstaden till lågenergilampor skulle vi spara 75,6 kWh på en dag!(126kWh–50,4kWh)  75,6 kWh motsvarar ungefär(75,6kWh•0,82öre) 61,992 kr.(bild 3)
Det bästa alternativet hade varit enligt mig att byta de glödlampor i verkstaden till antingen LED-lamor eller lysrör. Båda drar mindre ström och har högre lumen än glödlampor. Man mäter hur mycket ljus en lampa ger i enheten lumen. 

Bild 2

En lågenergilampa eller LED-lampa drar mycket mindre elektricitet än en vanlig glödlampa, ungefär en fjärdedel så mycket. En lågenergilampa drar mellan 5-50 W medan en vanlig glödlampa mellan 50-100 W. Nackdelar med lågenergi är att de kan vara större, de ger inte samma färgåtervinning och är lite dyrare eftersom att de innehåller mer elektronik och kemikalier som är dyrare att tillverka. En lågenergi lampa har ett kretskort i sig(se bild1). De håller där emot mycket längre, runt 6 000-15 000 timmar så i längden blir det faktiskt billigare att köpa lågenergi(bild 2). En vanlig glödlampas livslängd är runt 750 - 2 000 timmar. Alla glödlampor innehåller miljöfarliga ämnen som kvicksilver och andra tungmetaller. Skulle de komma ut i naturens kretslopp kan de göra stora skador, även människor kan ta skada av kvicksilver. 

Skolan har gjort några bra saker för att minska användning av el. I varje klassrum sitter det en rörelsedetektor som känner av om det är någon i rummet. Är det ingen i rummet så släcks det för att spara el... men vad finns det för mening med det, när det ändå är 100W’s glödlampor! 

Bild 1

Bild 3

2. Jag hittade även väldigt mycket elektronik som står på standby. Projektor,

skrivmaskin, kopiator, stationära datorer, mikrovågsugn, högtalare, nätverksrouter, TV är bara några av de saker jag hittade som stod på standby. För att minska användningen av el så kan vi stänga av dem så de inte står och drar ström på standby läge. En nätverks router drar ca 5 watt när den är på. Det blir 5W•14h=70 kWh i onödan för en router. Det finns ca 15 st på GBO-övre. Det blir totalt mycket onödig el och pengar på lång sikt. Skolans internet behöver vi ungefär 14 h på ett dygn, men det är inte någon som använder det på natten. Då finns det heller ingen anledning att ha nätverksroutern igång så den drar ström. Kanske man kunde sätta in ett liknande system som med lamporna, en detektor som känner av om det är någon i rummet. Annars hade någon lärare eller eleverna efter sista lektionen behövt ta ansvar och gå och stänga av alla apparater. Routern är bara en av de många saker som står på standby, vi använder projektorn ännu mer sällan än nätverket men de står ändå på under hela dagarna och nätterna. En projektor på standby drar mer el än vad en router gör på standby. 

Standby är ner apparaten är avstängd, men inte helt. Den drar då fortfarande lite ström hela tiden och om man har många saker på standby länge, då blir det mer än vad man tror. Orsaken är att vi vill kunna sätta på apparaten så fort vi vill och inte behöva starta upp den först. Vi vill bara kunna trycka på knappen, helt enkelt är vi alldeles för lata. Det här ger så klart konsekvenser eftersom att det är väldigt mycket el som går till onödan och behövs så det ökar växthuseffekten.  

3. I hemkunskapssalen använder sig skolan av utrustning som var nytt för många år sedan dvs att det är gamla vitvaror. Gamla vitvaror drar mycket mer el än de som tillverkas idag och därför är de nya mycket bättre. Ett kylskåp förbrukar ungefär 1-2 kWh. Samtidigt som de nya drar mindre el så tar det fortfarande på jordens resurser att göra dem så gränsen mellan att byta och att ha kvar är enligt en undersökning gjord av naturskyddsföreningen, runt 7 år. Ett bra tips om man inte har möjlighet till att köpa nytt är att städa bakom kylskåpet, där samlas det mycket damm så fläktarna inte kan fungera som de ska. Man kan även flytta ut kylskåpen en några decimeter så drar de inte lika mycket el. Skulle alla byta till nyare vitvaror som drar mindre el eller följa de två tipsen jag gav. T.ex. genom att bara sänka temperaturen till -18°C istället för -19°C minskar energianvändningen med 5% enligt en undersökning gjord av naturskyddsföreningen. Förr i tiden kunde man hitta miljö farliga ämnen som freon i gamla kylskåp, men det kan man inte göra idag. 

Konsekvenserna blir i slutändan, precis som med allt annat som drar mycket el, att de ökar på växthuseffekten. Koldioxid(CO2) bildas och släpps ut i atmosfären. Ozon lagret blir tjockare vilket gör att jordens medel temperaturen stiger. Det blir många konsekvenser av det t ex att polarisarna smälter och Golfströmmen upphör. Då måste många personer flytta på sig eftersom att på deras gamla hem går det inte att bo. Det kan blir svårare att odla vilket gör att priset på mat kommer stiga. 

4. Jag upptäckte även andra allmänna saker som slösar på vår energi och kom och tänka på sätt för att förhindra dem. Uppvärmning är en stor del av vår energi förbrukning, runt 60% av elen vi får går till uppvärmning av klassrummen och därför tror jag att vi kan göra det ännu mer effektivt. Dörrarna till klassrummen står ofta öppna. Då förlorar vi mycket värme ut ur klassrummen vilket inte är ett effektivt sätt att använda energi på. Fönstren tätade med lister men de kanske behöver förnyas för bästa effekt eller så kan vi ansöka om vi får försörja oss delvis av egen el dvs sätta upp solceller på taket eller kanske solfångare. Det använder sig av solenergi, som är en förnyelsebar energikälla. För att spara energi när det gäller uppvärmning kan man sänka temperaturen på natten, det finns ju ingen idé att värma när det inte är någon på skolan. Man sänka värmen till ungefär 15° utan att det kostar mer för att värma upp det igen på morgonen. Om man jämför Sveriges skolor så behöver vi använde mycket mer energi på uppvärmning än vad t.ex. södra Europas skolor behöver. Vårt klimat är kallare och deras är varmare så det behöver inte värma lupp klassrummen lika mycket. 

Det finns många ställen att spara in el/energi på om man verkligen tänker efter! 

Metod

Jag tänker använda mig av det första tipsett om glödlampor för att påverka Gunnesboskolan att spara mer el genom att kräva att vi endast köper in lågenergilampor eller lysrör. Med hjälp av fakta och beräkningar som t.ex. att vi kan spara(61,992kr•178dagar)11 035 kronor på ett år! De pengarna hade kunnat gå till andra saker som t ex 2 datorer, över 100 läroböcker, över 100 bollar mm.  

Redovisningen kommer jag göra på följande sätt. Jag planerar att köra en keynote, där jag visar hur mycket el man kan spara och hur mycket den elen motsvarar i pengar. Min förhoppning är att de kommer att uppmärksamma detta och förhoppningsvis följa rådet. Det går precis lika bra att göra det i sitt eget hushåll så kanske kommer några att bli inspirerade att göra det. 

Källförteckning: 

http://www.eon.se/privatkund/Energieffektivisering/energiradgivning/spara-energi/, www.eon.se, energisparboken, hämtad 2014-02-25

http://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=05703920131112AC9E7FF9CAE8A6898432B13F45577B0B&serviceId=2

http://sv.wikipedia.org/wiki/Elproduktion, Wikipedia, hämtad 2014-02-26

elproduktionsindustri. http://www.ne.se/elproduktionsindustri, Nationalencyklopedin, hämtad 2014-02-25.

http://www.elskling.se/energispartips/energiskolan/, Elskling.se, hämtad 2014-02-25 

http://www.elskling.se/energispartips/PHPSESSID=1gf19d3mdgki4ds10i9e82ugs2 , Elskling.se, hämtad 2014-02-25

http://sv.wikipedia.org/wiki/Lysrörslampa, Wikipedia, hämtad 2014-02-25

http://www.toptensverige.se/miljo_faq/, Naturskyddsföreningen, hämtad 2014-02-26

Bilder som jag använde: 

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Elektronstarterp.jpg(bild 1)

http://www.elskling.se/energispartips/ljus-och-varme/?PHPSESSID=uivsr13lrdj3jd8hjskepb1v83(bild 2)

Jag använde mig av många fler än 4. Anledningen för det är att de flesta källorna innehåll bara lite fakta som jag behövde. T.ex. när jag ville ta reda på hur mycket en nätverksrouter drar när den är på, behövde jag bara en liten del från källan så jag har egentligen inte mer än källor. 
På artikelsök hittade jag en källa om en förskola där de gjorde smarta saker för att spara energi. Det handlade om klimatsmarta tvättråd  och gav mig inspiration till hela arbetet. Det var en nyhetsartikel, så den är subjektivt skriven. Alltså vill författaren påverka. Personen som hade skrivit nyhetsartikeln heter Ellen, hon är en reporter som skriver för tidningen Metro. Artikeln blev publicerad 12 november 2013 så det var nyligen. Metro är en gratistidning vilket man måste ha i baktanke. 

På eons hemsida hittade jag en bok som de kallar energisparboken. Där hittade jag många bra tips på hur man kan spara energi och även en massa statistik och hur mycket el olika hushålls apparter drar. Syftet med texten var att visa tips på hur man kan spara i hushållen för eons kunder. De vill helt enkelt informera till deras kunder. Det var inte så mycket text utan mer direkt konkreta tips på hur man kan spara och hur mycket energi de förbrukar. 

Wikipedia och NE är båda pålitliga källor som är kontrollerade och uppdaterade hela tiden. Jag vet inte vem som har skrivit dem men jag vet att de har blivit kontrollerade innan de blev publicerade så de är pålitliga källor. De riktar sig oftast till vuxna människor men det gick bra att hitta fakta ändå. 
Elskling är ett bolag som säljer el och därför vill de påverka att sälja just deras el. T.ex. så gick de ut att man kunde vinna saker om man tecknade avtal dem så det kan vara svårt att hitta fakta då. Jag tog ändå med statistik från hemsidan om hur länge en glödlampa håller eftersom att jag inte tror att dom försöker påverka med det. Jag tror att den fakta är sann även om andra av deras statistik inte är det. 
Naturskyddsföreningen är ett statligt bolag och därför försöker inte de påverka utan de vill informera. Den var inte så användbar eftersom att jag bara behövde lite fakta från källan. 

Kolatomens kretslopp och växthuseffekten

1. Fotosyntesen

2. Olja, kol, naturgas

3. Utsläpp av fossila bränslen, förstör kolets kretslopp pga att vi tar ut kol från det långa kretsloppet och sätter in det i de korta kretsloppet.

4. Fotosyntesen sker både på land och i vatten

5. I bergrunden, långt nere i marken dvs fossila bränslen

6. Döda djur och växter som har legat under marken under en lång period i en syrefattig miljö

7. I luften

8. 3 miljarder ton

9. 5000-10 000 miljarder ton

10. Vi puttar ut för mycket koldioxid i atmosfärden + att vi har för få levande växtersom kan ta hand om koldioxiden därför att vi har huggit ner dem. 150 miljarder ton


Länk till frågorna 
Temapaket: Klimat > Kolatomens kretslopp och växthuseffekten. http://www.ne.se/temapaket/klimat/ovning/kolatomens-kretslopp-och-vaxthuseffekten, Nationalencyklopedin, hämtad 2014-02-11.

10 effekter o orsaker – VÄXTHUSEFFEKTEN

Orsaker
* Utsläpp från t.ex. bil, flyg osv
* Förbränning av fossila bränslen
* Köttkonsumtion(uppfödning, metangas osv)
* För dåligt isolerade hus
* Utsläpp från fabriker
* El-krävande hushåll
* Nedhuggning av skog
* Överkonsumtion

Effekter
* Polarisarna smälter
* Strömmar kan upphävas t.ex. golfströmmen
* Jordens temperatur stiger
* Havsnivån stiger
* Öken områden utökas, sprids
* Torka resp. ökad nederbörd
* Rubbningar i eko systemet och olika kretslopp
* Kallare klimat i Europa, Norden
* Klimatförskjutning

Inga träd = mindre regn

Källor: 
Gleerups Geografi, Biologi och Kemi boken.

Spara energi

Spartips: 

Fyll diskmaskinen helt innan du startar den

Du behöver inte alltid rosta brödet. 

Du kan använda en handduk istället för att föna ditt hår eller föna det inte så länge i allafall. 

Ingen riktig våldtäkt - argumenterande text

Kondom labb

Syfte 

Syftet var att vi skulle lära oss om kondomer. Vi ska göra olika tester på dem för att se vad kondomer kan göra och på så sätt lära oss om dem t.ex. hur man trär på, längd, bredd osv. 

Mtrl

3 olika kondom sorter, linjal, dildo, tidtagare, 

Utförande

Vi tog tre olika kondom sorter, trim, blueberry och chocolate och testade de alla på 5 olika sätt: längd(mäta längden på kondomen när den är påträdd på en dildo), bredd(diameter på ”kondomringen”), lukt, hållbarhet(när kondomen var fäst på dildon drog vi i toppen tills den gick sönder), öppna och trä på(vi tog tiden på när vi öppnade kondomen och trädde på den på dildon). 

De tre olika kondom-sorterna:

Här mätte vi bredden på de olika kondom-
sorterna. 

En kondom är extremt töjbar här ser vi när
den har gått sönder efter att vi gjorde
hållbarhetstesten. 

Resultat

Kondomen trim var medellång och bred, luktade lite körsbär men inte mycket, den höll ok bra i hållbarstestet och var enkel att öppna och trä på. 

Blueberry var inte lika lång som de andra, den var lite smalare och luktade en blandning mellan gummi och blåbär. Eftersom att den var mindre var den också svårare att sätta på. 

Chocolate var i princip samma som trim bara att den var lite mer hållbar vilket gör den "lite bättre". 

Slutsats 

Enligt resultaten så är förmodligen chocolate den bästa kondomen av de här tre eftersom att den är mest hållbar och gick hyfsat snabbt att trä på. 

Jag blev förvånad hur bra kondomerna höll när vi drog i dem. 

Menstrationscykel och PMI

PMI om olika preventivmedel. 

Menstrationscykel

En menstrationscykel är tiden från första dagen på en mens till första dagen på nästa mens. Menscykeln vara mellan 21-35 dagar. Menscykeln styrs av hormoner. 

Mens är när man har ägglossing i äggstockarna varje månad. Sammtidigt blir slemhinnan i livmodern tjockare för att kunna ta emot ägget om det blir befruktat. Om ägget inte blir befruktat stöts livmoderslemhinnan ut som en blödning. Det är det som kallas mens. 

Många tror att det blöder stora mängder men så är det i själva verket inte. 


Källor: 
umo.se 
gleerups.lms 

Jämställdhet i skolan

Introduktion: Vi undersökte jämställdheten mellan killar och tjejer i skolan. Vi gjorde ett formulär med fem frågor: 

1. Tycker du att pojkar och flickor behandlas olika i skolan?

2. Tror du flickor får bättre betyg än pojkar även om de inte är bättre? 

3. Tror du lärarna hjälper flickorna mer än pojkarna? 

4. Finns typiska ämnen som pojkar ska vara bra på?

5. Finns typiska ämnen som en flicka ska vara bra på? 

Svars alternativen var ja, oftast, sällan eller nej. Sedan lät vi 10 killar och 10 tjejer besvara det här fomuläret.  6 stycken av de här går i årskurs 8 och 14 stycken i årskurs 9. Vi gjorde den här undersökningen för att se om elever inte tycker att det är jämställt i skolan. 

Resultat: Som man ser enligt cirkel diagrammen så tycker många att man inte blir behandlad lika efter sitt kön i skolan. 

Slutsats: Som man ser på diagrammen så är det ett tydligt resultat. 95% svarade att det finns typiska ämnen som pojkar och flickor ska vara bra på, de typiiska ämnena var  träslöjd, idrott och teknik för pojkar och syslöjd, hemkunskap och svenska för flickor. Jag tror att det blev ett så extremt resultat därför att många av de vi frågade har förutfattade meningar om vad flickor och pojkar ska vara bra på. Det kan också komma från bakåt i tiden då man ansåg att kvinnorna skulle vara hemma och laga mat och sedan har detta förts över till vår generation. 
Fråga två om betygen blev ganska jämn, 55% och 45%. Vi frågade både elever i klass 9a, 9b och i 8:an.  

Fett, kolhydrater, stärkelse och protein

Syfte

Det fanns en soppa med potatis och en med broccoli. Till fanns det bröd, smör, ost och mjölk. Vi skulle testa i vilka av de sakerna det fanns fett, kolhydrater, stärkelse och protein i. Vi gjorde det här för att se exakt vad skolmåltiden innehåller, om den är nyttig eller inte. 

Mtrl

Mjölk, bröd, smör, ost, potatis, pipett, bägare, provrör, provrörshållare, brännare, natriumhydroxid(NaOH), kopparsylofat(CuSO4), jod(I), filterpapper, vatten(H2O), bricka. Se bilder. 

Fr.v. soppa med potatis, broccolisoppa, smör, bröd(mjölk och ost)

Fr.v. natriumhydroxid och kopparsylofat.

Jod lösning(I) 

Utförande

Först så gjorde jag alla saker som inte kräver tommers prov eftersom att de tar längst tid. Jag började med att ta ett filterpapper och trycka ut alla sakerna. När filterpappret låg och torkade testade jag alla sakerna mot stärkelse. Det gör man genom att doppa på en droppa på varje sak.

Sedan gick jag över till att testa protein. Då tar man saken man ska testa, med lite vatten i ett provrör och droppar i 7 droppar natriumhydroxid(NaOH) och 7 droppar kopparsylofat(CuSO4).  

När jag hade gjort alla de proven gjorde jag tommersprov för att testa kolhydrater. Då gör man samma sak som med protein fast man doppar provröret i kokande vatten(se bild –>).   

Hypotes

Jag tror att det kommer finnas fett i smöret och i osten, att filterpappret kommer att bli genomskinligt(fett fläckar). Jag tror att det kommer bli ett positivt resultat när jag droppar jod på potatisen, att den innehåller stärkelse. 

Resultat

Resultat tabell
+=positiv resultat
– =negativt resultat

Som man ser så innehåller mjölk, smör, ost och potatis fett eftersom
att det blev fett fläckar på filter pappret. 

Fr.v. potatis, bröd, smör, ost.
Bröd och potatis innehåller stärkelse eftersom att de
blev svarta när jag droppade på jod. 

Fr.v bröd, ost, smör, potatis, mjölk.
Mjölk och ost innehöll protein eftersom att de blev lila
när jag droppade i CuSO4 och NaOH. 

Fr.v potatis, smör, ost, bröd och mjölk.
 Inget av sakerna innehöll enkla sockerarter eftersom att när jag gjorde tommersprov
så blev inget av de gula. 

Slutsats

Felkällor: Att det blev positivt resultat med fett i potatis kan man undra vad det var som gick fel. Till nästa gång för att få ett säkrare och bättre resultat ska jag jämföra med andra som har gjort samma laboration. Först hade jag tänkt att göra alla tester med morot också men den tog slut.
Allting stämmer med min hypotes.


Kemisk reaktion

Proteinet i mjölken och osten består utan aminosyror och när de blandas med CuSO4 och NaOH så blir substansen lila. På de sättet kan man enkelt se om det finns protein i något. T.ex testa en skolmåltid som vi gjorde.
Det finns både animaliska och vegetabiliska fetter. Det smöret som vi använde var ett vegetabiliskt fett. Jag tror att de fettet som använde var ett mättat fett eftersom att det var ett väldigt fast fett. Mättat fett består utav långa mättade fettsyror. Mättat fett har en hög kolestrolhalt vilket ökar risken för hjärt/kärlsjukdommar.
Kolhydrater ger oss energi. När jag gjorde alla tester för enkla sockerarter(tommersprov) så blev inget positivt. Alltså fanns det inga monosackarider i den här måltiden.
Däremot när jag droppade på en droppe jod för att testa om de innehöll stärkelse så hittade jag stärkelse i brödet och potatisen. Stärkelse används också som energi. Strukturformeln på stärkelse kan vara mellan 300-400 sammansatta sockerarter. Våra kroppar kan bryta ner stärkelse och använda det till energi.

Av den anledningen kan man säga att den här skolmåltiden är en nyttig måltid och innehåller alla näringsämnen som kroppen behöver. Protein i mjölken och osten / fett i smöret, mjölken, osten / kolhydrater(stärkelse) i brödet och potatisen.

Se även: Tommers prov och stärkelse, protein och fett test!

Tommersprov

Labbkompis
Noor

Syfte
Vi ska lära oss hur man gör ett tommersprov för att testa i vilka substanser det finns enkla eller sammansatta sockerarter(monosackarider)

Mtrl
Bägare, vatten(H2O), gas, ställning, maltos, laktos, sackaros, glukos, provrör, pipett natriumhydroxid(NaOH), kopparsylofat(CuSO4).

Utförande
Först så tände man på gasen så att vattnet i bägare kunde börja koka(se bild). Sedan fyllde vi fyra bägare med en liten mängd vatten. Sedan hällde vi i en tesked olika sockerarter i varje provrör.
En med maltos, en med laktos, en med sackaros och en med glukos. I varje provrör droppade vi i 7 droppar natriumhydroxid(NaOH) och 7 droppar kopparsylofat(CuSO4) och blandade runt det här.
När det var blandat så kunde man börja värma det i det kokande vattnet. Det är viktigt att inte bara hålla provröret i vattnet för då kan det spruta upp i ögonen. Man ska ta det lite efterhand.

Resultat
Provrören som ändre färg i det kokande vattnet till gul var: 1. maltos, 2. laktos och 4. glukos. Inte
3. sackaros eftersom att sackaros är uppbyggd av sammansatta sockerarter och tar därför längre tid att klippa sönder. Genom att göra tommersprov har vi bevisat att maltos, laktos och glukos är enkla sockerarter. Sackaros är en sammansatt sockerart.
Enkla sockerarter kan skickas ut via blodet till musklerna snabbt, energi men en sammansatt sockerart tar längre tid att bryta ner för kroppen.

NaOH och CuSO4 droppas i laktos med en pipett.

Fr.v. Maltos, Laktos, Sackaros och Glukos.
Här ser man tydligt att sackaros är den enda som inte har bytt färg
till gul eftersom att det är en sammansatt sockerart.
En sammansatt sockerart tar längre tid att brytas ner/klippas sönder av kemiska
saxar i de här fallet NaOH och CuSO4 eftersom att det är en mycket längre kedja
av sockerarter.
Maltos, laktos och glukos har bytt färg/klipps sönder eftersom att de är
enkla sockerarter, en kort kedja av sockerarter. 

Labbtest – fett, protein och stärkelse

Labbkompis 

Sonja 

Syfte 

Med de här testerna kan man testa om det finns fett, protein eller stärkelse i något av ämnena. Vi ska lära oss hur man utför dem för att sedan kunna använde de för att se i vilka råvaror det finns fett, protein eller stärkelse i. 

Mtrl 

Pipett, provrör, provrörshållare, filterpapper, vatten(H2O), kopparsylofat(CuSO4), natriumhydroxid(NaOH), jodlösning(I), potatis, potatismjöl och mjölk. 

Test protein

För att testa om det finns protein i något ämne tar man vatten i ett provrör och mjölk i ett annat. I varje provrör droppar man i 7st. droppar natriumhydroxid(NaOH) och 7st. droppar kopparsylofat(CuSO4). 

När det har blandat sig kan man få ett tydligt resultat. Mjölken(med hög proteinhalt) har blivit lila och vattnet(med låg proteinhalt) har bara blivit lite blå. Det blir ett positivt resultat på mjölk och negativt på vatten efter som att mjölk innehåller protein men inte vatten. 

Fr.v mjölk med 7dr. NaOH och 7dr. CuSO4, vatten(H2O) med –––ll–––

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Fett test

Först tog man ett filterpapper och delade det i två. På det ena droppade man fett i form av olja, ju lösare och mindre fast fettet är desto längre är aminosyrorna. På den andra droppade man vatten(H2O). 

Oljan blev på pappret nästan genomskinligt och vattnet blev bara tjockt. Alltså finns det mycket fett i oljan och inget fett i vatten. 

Fr.v. filterpapper med fett på.

Filter papper med vatten(H2O) på.

Det filterpappret med fett är

 mer genomskinligt än det som har vatten. –>

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Test stärkelse

Först tog ett provrör med vatten, för att ha något att jämföra med. Vi tog också en potatis bit för att testa om det innehåller stärkelse. Man droppar på en droppe jod(I) i både vattnet och på potatis biten för att jämföra. Om ämnet innehåller mycket stärkelse kommer det att bli blått, nästan svart och om det inte innehåller stärkelse kommer det att bli lite gult. 

För att göra det lite enklare att se så blandade vi också vatten med potatis mjöl i ett provrör och droppade i en droppe jod. Alltså om man tar en droppe jod på något som innehåller mycket stärkelse så blir det mörkblått/svart. 

Stärkelse kan vi människor ta upp och göra om till energi. Djur kan ta upp cellulosa. 

Potatis med en droppe jod(I) 

Fr.v. Potatis med en droppe jod(I), vatten(H2O) med en droppe jod(I).

Fr.v. vatten med en droppe jod(I), vatten(H2O) blandat med potatis mjöl vilket
motsvarar en potatis skiva eller bröd skiva. Det är lättare att jämföra när det i flytande form. 

Slutsats

Förbättringstips 

För att få ett bra resultat när man skulle göra protein testet så måsta man nästan dubbla mängden NaOH. 

Använd både potatis och potatismjöl i stärkelse testet för att få ett så tydligt och rätt test som möjligt. 
Gör det i flytande form för det är lättast att jämföra och att få fram ett tydligt resultat.