SO-jämförelse arbete

•Kort fakta

•Jämförelse mellan kvinnor

•Normal troendes vardag

•Påverkan i samhället 

•Positivt resp. negativt med religionerna, varför

•Slutsats

Hinduismen och judendomen är två helt olika religioner. De grundades på olika ställen i världen och tycker väldigt olika om saker. Judendomen bredde ut sig i Israel och Hinduismen i Asien. Ortodoxa judar och ortodoxa hinduer ser annorlunda på saker än vad ”vanliga” troende gör. T.ex. så tycker många ortodoxa att man ska ha kvar kast system medan många andra ”vanliga troende” att man ska ta bort kast-systemen eftersom att de skapar förtryck om orättvisa. Det tror jag också, att personer som är i lägre kast blir förtryckta och känner inte att de är jämlika med de högre kasten, vilket hinduismen säger att de gör. Kast-system är ett system där om man dör och har gjort fler goda handlingar än onda i livet kommer upp upp i ett högre kast. Om man kommer till det högsta kastet återföds man inte igen utan kommer till Nirvana. Det finns även kast-lösa som står längst ner i systemet. 

Inom judendomen har man inte kast-system utan alla anses lika värda inför gud och det finns ingen återfödelsen. Man tror på himlen och helvetet. 

Det är stor skillnad mellan hur man ser på kvinnor i hinduism jämfört med judendomen. 

Inom hinduismen så tycker man att kvinnan är under mannen, man kan ofta se kvinnor som ges bort som gåvor. I extrema fall kan det också hända så att om mannen dör, genomgår kvinnan en speciell ritual för att visa sin kärlek. Man försöker idag göra det jämställt mellan männen och kvinnorna i Asien men mycket från förr i tiden finns kvar i tankarna. T.ex. så finns det ju fortfarande kast-system och så finns det idag kvinnor som ska dansa för män i vissa tempel. De ska vara sexuellt tillgängliga för de män som besöker templet eftersom samlag är heligt enligt dem. I många heliga skrifter kan man också tycka att kvinnorna är uteslutna och inte står med, att de ska förhålla sig till mannen men så är det inte idag. Det är oftast kvinnorna som utför riter i hemmet. Hinduiska kvinnor har varit väldigt viktiga för religionen men har inte haft någon stor inverkan på samhället. 

Inom judendomen är det lite annorlunda t.ex. så anses menstruationen som oren och det tar längre tid för en tjej att bli ”ren” efter födseln än en kille. Förutom det så tycker jag att judendomen är den religion som behandlar män och kvinnor lika. Kvinnan och mannen har samma värde enligt dem och gud, ingen är mer värd än den andra. I det religiösa livet har de fått olika uppgifter. Kvinnans uppgift är att ansvara för hemmet och barnen. Nu i den moderna tiden har kvinnan fått ta mer plats i synagogan, vilket tyder på att man ständigt jobbar på jämställdigthetsfrågan. Om mamman är judinna blir barnet automatiskt jude, men det är inte så i hinduismen. 

Därför är det bättre att vara en judinna än en hindu. 

En normal troende jude följer guds 10 budord. De har en helig bok, eller heliga skrifter som kallas Torah. Judarna har också flera regler när det gäller mat, det kallas kosher. De flesta pojkar är också omskurna. Böner ber man i kyrkan eller i hemmat. Söndagen är en vilodag då man inte ska jobba. 

För en normaltroende hindu kan det se ut så här. Man brukar be böner flera gånger om dagen, oftast tillsammans i tempel. Man anser att det inte är lämpligt att äta kött, därför är många hinduer vegetarianer. Kon är ett heligt djur, därför ska man absolut inte äta nötkött. Man dyrkar gud både i hemmet och i tempel. Man brukar bära fram mat, blommor mm som offergåvor och då får man gudens välsignelse. 

Båda religionerna påverkar starkt samhället. Ett bra exempel med hinduismen är t.ex kast systemet, de har lett till flera stora konsekvenser. Kastsystemet påverkar hela samhället i dagens Indien, man ser ner på de med lägre kast, Olika kast har har olika uppgifter i samhället, jobb. På de sättet har hinduismen påverkat samhället, att man delar upp så att de olika kasten har olika uppgifter i samhället. Kasten har också stor inverkan på de sociala livet. Många umgås endas med personer från deras eget kast, det är ett tydligt exempel på att det har påverkat samhället. Det är officiellt avskaffat men förekommer ändå idag. Lägre kast har svårare att få jobb??? De kast lösa spelar också roll i samhället. De bli ännu mer förtryckta än kvinnorna och har ingen plats samhället tycker man. Därför konverterar många kastklösa till andra religoner oftast budismen. Kast lösa tar hand om soporna, de är oftast tiggare och fattiga. Har svårare att få jobb osv. Det går att gifta upp sig i högre kast. 

Judendomen är utbred för den mesta delen i Israel. Judendomen i sig handlar inte så mycket som sagt om hur man ska leva, snarare hur man ska vara därför har det påverkat mer hur de ska vara mot varandra och inte hur de ska leva. Därför har det påverkat hur folket är mot varandra. 

Men det finns även konsekvenser och påverkan idag. Ett bra och tydligt exempel är kosher. Matregler som finns idag och skapar konsekvenser för samhället därför att man måste köpa special slaktat kött och får inte blanda kött och mjölk i samma kastrull. 

Även judendomen har påverkat den sociala biten i Israels samhälle. Det finns inga kastlösa i judendomen, alla är lika mycket värda. Även många lagar och regler bygger på den som skrevs i judendomens och Islams heliga skrifter.

Slutsats. Jag tycker att det är mer jämställt och mindre förtryck mot kvinnorna i judendomen än vad det är inom Hinduismen. Jag tror det därför att de har kast-system i hinduismen, inom judendomen ser man mer lika på män och kvinnor och det finns inte alls lika mycket förtryck. Det är såklart inte alls bra att kvinnor idag blir förtryckta och inte behandlas lika. Jag tycker att de ska ändra sättet de ser på kvinnorna. Att de inte bara ska vara hemma och ta hand om barnen utan att de ska kunna ha fler möjligheter att jobba, förhoppningsvis i framtiden samma möjligheter som män. En annan anledning varför det kan ha blivit så här är därför att hela grejen men att kvinnor inte är lika mycket värda som män sitter i sedan långt tillbaka, när religionen grundades och det var så att kvinnorna skulle vara hemma och passa barnen. Jag tycker att man ska anpassa sig till dagens samhälle. Samma sak i judendomen. 

I judendomen tycker jag att sättet man behandlar kvinnor det är bra men kan bli bättre. Om man jämför det med hinduismen så är det mycket bättre men det finns alltid saker som kan förbättras t.ex. de med att de har fått olika uppgifter i samhället osv.

Som man ser så är båda religionerna olika när det gäller kvinnor men ändå förvånansvärt lika annars. 

De båda religionerna påverkar extremt mycket i samhället. Om inte de hade funnits så tror jag att samhället hade sett helt annorlunda ut eftersom att de består av en så stor del av de moderna samhället, högtider osv. Alla traditioner, högtider och festivaler bygger på religionen. Det är stora händelser på åren som är viktigt för många anledningar. 

Positivt med judendomen kan vara att de följer endast en gud, de ser lika på alla människor även män och kvinnor, de har en vilodag, 

Negativt med judendomen. Det finns väldigt många regler som de ska följa och om mat, kan vara svårt att konvertera in i religionen, 

Positivt med hinduismen. Man följer flera gudar, lätt att konvertera in i religionen, matregler vilket leder till att många är vegetarianer vilket är positivt, tror på återfödelse en andra chans, 

Negativt med hinduismen. Man ser mycket ner på kvinnor i religionen, kast-systemet skapar förtryck och orättvisa, har inte några speciella skrifter, 

Källor: 

Debatt hinduismen 9B 

Judendom. http://www.ne.se/enkel/judendom , Nationalencyklopedin, hämtad 2013-05-06. 

Judendom. http://www.ne.se/lang/judendom , Nationalencyklopedin, hämtad 2013-05-06.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Judendom

http://www.ne.se/ur/program/127450 

Religionskunskap,  s. 37, 39, 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Hinduism, hämtad 2013-10-15

http://sv.wikipedia.org/wiki/Hinduism#Kvinnan_i_hinduismen, hämtad 2013-11-03 

hinduism. http://www.ne.se/lang/hinduism, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-11-03. 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Hinduism#Kastsystemet, hämtad 2013-11-03

Kondom labb

Syfte 

Syftet var att vi skulle lära oss om kondomer. Vi ska göra olika tester på dem för att se vad kondomer kan göra och på så sätt lära oss om dem t.ex. hur man trär på, längd, bredd osv. 

Mtrl

3 olika kondom sorter, linjal, dildo, tidtagare, 

Utförande

Vi tog tre olika kondom sorter, trim, blueberry och chocolate och testade de alla på 5 olika sätt: längd(mäta längden på kondomen när den är påträdd på en dildo), bredd(diameter på ”kondomringen”), lukt, hållbarhet(när kondomen var fäst på dildon drog vi i toppen tills den gick sönder), öppna och trä på(vi tog tiden på när vi öppnade kondomen och trädde på den på dildon). 

De tre olika kondom-sorterna:

Här mätte vi bredden på de olika kondom-
sorterna. 

En kondom är extremt töjbar här ser vi när
den har gått sönder efter att vi gjorde
hållbarhetstesten. 

Resultat

Kondomen trim var medellång och bred, luktade lite körsbär men inte mycket, den höll ok bra i hållbarstestet och var enkel att öppna och trä på. 

Blueberry var inte lika lång som de andra, den var lite smalare och luktade en blandning mellan gummi och blåbär. Eftersom att den var mindre var den också svårare att sätta på. 

Chocolate var i princip samma som trim bara att den var lite mer hållbar vilket gör den "lite bättre". 

Slutsats 

Enligt resultaten så är förmodligen chocolate den bästa kondomen av de här tre eftersom att den är mest hållbar och gick hyfsat snabbt att trä på. 

Jag blev förvånad hur bra kondomerna höll när vi drog i dem. 

Läsförståelse - Persepolis

1. Lärarna är mer accepterande och förstår dagen ungdomar. 

2. När hennes kompis pratar om övervakarna tror jag att hon menar lärarna efter som att 

de känner sig övervakade av lärarna. Kompisen kanske menar att Marjane fjäskar för lärarna. 

3. Jag tror att hennes föräldrar försöker skrämma Marjane lite så att hon inte ska pröva 

och använda droger. Grönsak är bara ett uttryck för någon som drogar mycket eller som hennes pappa sa; sånt händer alltid de som är svagast. Han är inte som vanligt i huvudet, kan inte tänka eller känna. 

4. Hon klara bara inte av att se på det. Det var för outhärdligt och mest vill hon bara 

glömma sitt förflutna. Kanske också för att hon blir rädd när hon tänker tillbaka på Iran och det som har hänt. 

5. Hon blir rasande när de andra säger att hon bara har ljugit om sin bakrund och då kan 

hon inte hålla inne allt. Hon vill inte vara någon konstig okänd person som har ljugit om sin bakrund. Hon får nog av alla dem som dömer henne pga hennes bakrund. 

6. Varför hon överger looken kan vara för att hon inte vill vara så extrem. Innan ville hon

synas och göra ett intryck på alla, kanske imponera men nu överger hon den eftersom att hon inte bryr sig så mycket längre. Hon skäms inte längre för att komma från Iran! 

7. Han är deprimerad eftersom att i Iran var han en viktig person men i Tyskland blir han behandlad dåligt. Eftersom att han kommer från Iran blir han mycket dåligt behandlad i Tyskland och därför blir han deprimerad. Förr var han en betydelsefull person men nu ser nästan alla ner på honom. Det är svårt för honom att börja om på noll. 

8. De skrattar så mycket kanske för att de är så stressade och rädda inte har varit glada på så länge att de bara skrattar. De behöver den glädjen och de var längesedan de sågs. 

Jag tror att tecknaren har valt att inte göra några pratbubblor eftersom att bilden är tydlig nog och kanske för att den personen vill att man ska tolka bilden/sammanhanget själv. Man får en helt annan uppfattning om sammanhanget om man får tolka själv + alla som läser tolkar inte på samma sätt.   

Menstrationscykel och PMI

PMI om olika preventivmedel. 

Menstrationscykel

En menstrationscykel är tiden från första dagen på en mens till första dagen på nästa mens. Menscykeln vara mellan 21-35 dagar. Menscykeln styrs av hormoner. 

Mens är när man har ägglossing i äggstockarna varje månad. Sammtidigt blir slemhinnan i livmodern tjockare för att kunna ta emot ägget om det blir befruktat. Om ägget inte blir befruktat stöts livmoderslemhinnan ut som en blödning. Det är det som kallas mens. 

Många tror att det blöder stora mängder men så är det i själva verket inte. 


Källor: 
umo.se 
gleerups.lms 

Jämställdhet i skolan

Introduktion: Vi undersökte jämställdheten mellan killar och tjejer i skolan. Vi gjorde ett formulär med fem frågor: 

1. Tycker du att pojkar och flickor behandlas olika i skolan?

2. Tror du flickor får bättre betyg än pojkar även om de inte är bättre? 

3. Tror du lärarna hjälper flickorna mer än pojkarna? 

4. Finns typiska ämnen som pojkar ska vara bra på?

5. Finns typiska ämnen som en flicka ska vara bra på? 

Svars alternativen var ja, oftast, sällan eller nej. Sedan lät vi 10 killar och 10 tjejer besvara det här fomuläret.  6 stycken av de här går i årskurs 8 och 14 stycken i årskurs 9. Vi gjorde den här undersökningen för att se om elever inte tycker att det är jämställt i skolan. 

Resultat: Som man ser enligt cirkel diagrammen så tycker många att man inte blir behandlad lika efter sitt kön i skolan. 

Slutsats: Som man ser på diagrammen så är det ett tydligt resultat. 95% svarade att det finns typiska ämnen som pojkar och flickor ska vara bra på, de typiiska ämnena var  träslöjd, idrott och teknik för pojkar och syslöjd, hemkunskap och svenska för flickor. Jag tror att det blev ett så extremt resultat därför att många av de vi frågade har förutfattade meningar om vad flickor och pojkar ska vara bra på. Det kan också komma från bakåt i tiden då man ansåg att kvinnorna skulle vara hemma och laga mat och sedan har detta förts över till vår generation. 
Fråga två om betygen blev ganska jämn, 55% och 45%. Vi frågade både elever i klass 9a, 9b och i 8:an.  

Funderingar om idrott

1. Vi har arbetat med nästan alla de saker som står där. Jag tycker vi har jobbat med allt förutom där det står att eleverna ska ges kunskaper om hur fysiskt aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande. Den hade vi kunnat jobba mer med jag tycker inte riktigt att jag känner igen när vi skulle har gjort det.
Röra sig allsidigt gör vi på nästan varje lektion och i alla aktiviteter vi har.
Planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.  Den här punkten ingår i t.ex. de arbetet vi gör nu att planera, värdera gjorde vi mycket när vi skrev träningsdagbok, och vi utvärderar nästan alltid efter idrottslektionerna.
Genomföra och anpassa utevistelse och friluftsliv gjorde vi t.ex. på lägerresan eller när vi orienterar.

2. I rörelse momentet i de centrala innehållet har vi jobbat med allt förutom olika simsätt -mag och rygg läge och jag tror inte vi har jobbat med mental träning.

I hälsa och livsstil har vi inte jobbat med kroppsideal inom idrotten och samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta. Vi har inte heller jobbat med hjärt och lungräddning.

I friluftslivets delen har vi jobbat med de mesta förutom badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlänga armen.

3. För att jag ska nå en högre nivå behöver jag jobba med förmågorna att planera och genomföre en idrotts lektion och förmågan att reflektera och utvärdera.

Jag vill vara med och planera: styrketräning/konditionsträning eller motorik- spel och lekar

JUDENDOMEN

TRO

Meningen med livet enligt en jude är att använda sin yttersta kapacitet för att kunna bli den bästa personen man kan bli. Inte bara för ens egen skull utan för hela mänskligheten. Judendomen anser att gud har skapat varje människa med både kropp och själ och båda två är heliga. Alla människor är likvärdiga eftersom alla är skapade av samma gud. Var och en måste delta i arbete för att kunna få en bättre värld. Man ska undvika saker som skadar ens kropp och själ. Döden är lika naturlig som livet, inget att vara rädd över. Judendomen anser att det finns ett andligt tillstånd efter livet. Det kan inte beskrivas i detalj men det finns olika tankar om livet efter detta, men judendomen lägger vikten på livet. (Maria)

“Det som du själv tycker illa om skall du inte göra mot din medmänniska” Det var ett citat som många judar följer, vissa säger att det är “grunden” för läran och allt annat är kommentarer.

Det viktigaste är Tora, läran, och kärnan i dem är de tio budorden;

Du skall inga andra Gudar hava jämte mig.

Du skall icke missbruka Herren din Guds namn.

Tänk på vilodagen så att du helagar den.

Hedra din fader och din moder.

Du skall icke dräpa.

Du skall icke begå äktenskapsbrott.

Du skall icke stjäla.

Du skall icke bärar falskt vittnesbörd mot din nästa.

Du skall icke ha begärelse till din nästas hus.

Du skall icke ha begärelse till din nästas hustru.

Man pratar hebreiska, år 2007 fanns det cirka 13,2 miljoner judar, varav 41 procent bosatta i Israel. Inom judendommen tror man på en gud som i alla andra religioner. Fader Allsmäktige som skapade världen enligt det gamla testamentet. Judar har 613 bud att följa som kallas för de buden efter Noak. Inom judendommen så tror man mycket på att göra goda handlingar och vara en god människa.

Inom judendomen tror man på en enda Gud. Han är helig och man får inte avbilda Gud eller uttala hans namn. Guds namn skrivs JHVH men man säger adonay som betyder 'Herren'. Enligt judendomen har Gud utvalt judarna till sitt folk vilket innebär att de har både särskilda rättigheter och skyldigheter.

Man läser i Bibeln där det står om det gamla testamentet(Tanach) eller så läser man i rullar(Tohran).

Inom judendommen tror man på att Messias kommer att komma. Messias ska komma och medföra en lyckotid för Israels folk. Jesus ses som Messias inom kristendomen men han accepteras inte som Messias av judarna. Förväntningarna på en kommande Messias är fortfarande stora för många av dagens judiska grupper.

Inom judendomen tror man på en enda gud, han beskrivs som något helt annat än en människa. Gud är skaparen och han håller hela världen i sin hand enligt judisk tro. Han kräver att alla människor följer hans lagar som han har satt upp för livet. Om någon bryter mot dessa lagar kan de bli straffade. Det finns grupper inom judendommen som säger att om alla följer guds lagar samtidigt kommer paradiset att öppna sig. Han framställs som en kärleksfull men sträng “förälder” som kräver saker, men också älskar och förlåter sitt barn.

Enligt judendommen visar sig inte gud personligen. Han visar sig det som händer, i naturen och i historian. Han visar sig genom de heliga skrifterna och det är så människan skapar ett förbund mellan honom. Enligt judendommen håller alltid gud sitt förbund men det är människan som kan svika honom.

Inom judendommen finns det som i många andra religioner ortodoxa grupper. Man menar att lagarna ska följas som på Moses tid. De tillägnar hela deras liv till gud. De som inte är ortodoxa menar att man ska ändra lagarna så de passar in i vår tid.

Källor:

Judendom. http://www.ne.se/enkel/judendom , Nationalencyklopedin, hämtad 2013-05-06.

Judendom. http://www.ne.se/lang/judendom , Nationalencyklopedin, hämtad 2013-05-06.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Judendom

http://www.ne.se/ur/program/127450

Religionskunskap, s. 37, 39,  

http://www.mimersbrunn.se/Judendomen_5216.htm