Global uppvärmning

1. Det var under 1800-talet som begreppet växthuseffekten först nämndes.

2. Svante Arrhenius var en svensk man som förutsåg att förbränning utav kol skulle förstärka växthuseffekten och höja temperaturen.

3. Det är kallare på jorden än vad det är på planeten Venus(runt 400°) därför att där finns det mycket mer växthusgaser.
4. Det är varmare på jorden än vad det är på planeten Mars(-20°) eftersom att där finns det för lite växthusgaser.

5. Läs fråga 3 o 4. Temperaturen beror på hur mycket växthusgaser det finns på planeten. Desto mer växthusgaser det finns, desto fler solstrålar reflekteras och kan värma upp planeten.

6. Forsknings stationen Vostok i Antarktis upptäckte att i isen kan man undersöka och följa klimatets och atmosfärens utveckling under 400 000 år. De kunde fastsälla teorin att det finns nu mer koldioxid i luften än vad det fanns för 400 000 år sedan och därför kan de vara säkra på att temperaturen kommer att stiga.

7. Medeltemperaturen har stigit med ungefär 0,7 °C sedan början av 1900-talet

8. Man tror att medeltemperaturen under 2000-talet kommer att öka med ungefär 2-6 C°.

9. Två exempel på växthusgaser är koldioxid och metangas.

10. Boskapsuppfödning bidrar till växthuseffekten på så sätt att boskapen släpper ut metangaser genom spillning dvs nedbrutna organismer. Det är väldigt omfattande och påvisbar

11. Ett avtal som flera av världens länder har skrivit på för att minska utsläpp av växthusgaser och fortsatt ökad global uppvärmning

Energi och miljö - spara el på Gunnesboskolan resultat

Länk till PM

Jag har kommit fram till en tabell som stöder hypotesen att det går att spara mycket el på skolan om vi byter ut de gamla 40 Watts lampor mot t.ex. lysrör och hur mycket pengar det sedan blir på ett år(se bilden nedan)

Jag har pratat med vaktmästaren och visade honom tabellen ovan om det finns möjlighet att byta ut alla lågenergi- och glödlampor mot lysrör men han sade tyvärr att det inte går. Skolan har helt enkelt inte råd att göra en sådan förändring eftersom att det kostar mycket pengar att byta i lamporna varje klassrum, installation osv. Han berättade däremot också att just nu håller man på att byta alla lyktstolpar på skolan till LED-lampor vilket drar betydligt färre kWh och har en nästan 5x så lång livslängd.

Alltså har jag försökt att påverka skolan att förbruka mindre el genom att byta alla glödlampor men det gick inte så bra eftersom att det går helt enkelt inte pga kostnad.

Vocaroo Voice Message

Vocaroo Voice Message

Modellmacher – Mord im Grand Hotel

Musikhistoria – Igor Fyodorovich Stravinsky

(kan stavas både med y och ij på slutet) 

Stravinsky föddes 17 Juni 1882 i St. Petersburg, Ryssland men flyttade senare i sitt liv till Frankrike och till USA och blev medborgare i båda länderna. 

Länk till bilden på NE

Han kom i kontakt med musik tidigt i sitt liv genom sin pappa som var operasångare. Han studerade komposition redan 1903 och skrev sitt första riktiga verk redan år 1898. År 1906 gifte han sig också med sin kusin Katerina och fick två barn, senare dog de alla år 1939. 

Stravinskys huvudinstrument var piano men han dirigerade även på många konserter. 

Stravinskys internationella genombrott inleddes med de tre baletterna: Eldfågeln, Petrusjka och Våroffer som skrevs på beställning av Sergej Djagilev och uppfördes av Djagilevs Baletts Russes i Paris. Vid premiären av Våroffer blev det stor skandal, musiken ansågs som för modern och provocerande. Folk blev arga och kastade saker på scenen, efter premiären var man tvungen att stänga föreställningen som inte togs upp förrän många år senare. 

När första världskriget bröt ut lämnade han Ryssland och flyttade till Schweiz och sedan efter det till Frankrike och USA. Första och andra världskriget påverkade honom på så sätt att det knappt fanns några aktiva musiker eller skådespelare under denna tid. Stravinsky skrev då bland annat ett stycke som heter Historien om en soldat som är ett kammarmusik stycke, med endast 7 musiker och en berättare. 

Ett annat bra exempel är i ett stycke som heter symfoni i tre satser. Det handlar om olika slag och händelser i kriget. Musiken han skrev blev helt enkelt påverkad av andra och första världskriget. 

Han påverkades även av jazzmusik och skrev endel verk i denna stil, bland annat ett verk till den kända jazzmusikern Woody Herman, Ebony Concerto. Senare bytte han stil och komponerade i neoklassicistisk stil. Neoklassicistisk stil är när kompositören blickar tillbaka och använder sig av klassisk form men med modern klang och ett modernt drag över det hela. Stravinsky tog t ex inspiration från kända tonsättare som Bach och Mozart, använde sig av samma former, fast det blev ändå modernt. 

Som sagt så flyttade han mellan många olika kulturer. Han fick t ex inspiration till ett stycke baletten Våroffer av en gammal rysk saga som han hade hört när han bodde i Ryssland. 

Stravinsky levde i en epok som kallas modernismen och jag tycker att hans musik stämmer in rätt så bra i beskrivningarna. Musiken var provocerande och nyskapande, han var helt enkelt före sin tid. Stravinsky och de få andra stora tonsättarna, ville skriva ”sann” musik. Det var inte viktigt att det lät vackert eller följde vissa regler, de ville göra förändringar i traditionerna. Utav det här kom sedan tolvtonsmusik(förklaring längre ner). Debussy och Schönberg var två andra viktiga tonsättare som levde samtidigt som Stravinsky. 

Stravinsky var en väldigt mångsidig tonsättare. Han skrev allt från tolvtonsmusik till stora symfoniorkester musik och kvartett musik. 

Om man jämför Stravinkys musik med musik från andra epoker är Pultcinella ett exempel  där Stravinsky tar melodier från Pergolesi, 1700-talskompositör och gör till sin egen musik. Han ändrar ackord och känslan så att man tydligt kan höra skillnad på styckena. Likheterna är att de båda använder sig av samma kompositionsform och grundidé, men låter helt annorlunda. 

Våroffer: 

Våroffer skrevs år 1913 och tillkom genom att balletten Ballets Russes i Paris beställde en nyskriven ballett som de lät Stravinsky skriva. Han som var ledare hette Sergej Djagilev och koreografen hette Vatslav Nizjinkij. 

Baletten handlar om ett offer till våren. En flicka ska offras genom att dansa till döds för att jorden ska få liv och värme. Stravinsky vill visa naturens kraft och det tycker jag att man kan höra under hela stycket och speciellt på slutet. 

Den är baserad på en gammal rysk saga och är skriven för en mycket stor symfoniorkester med 5 blåsinstrument i varje stämma, en del ovanliga som t ex altflöjt, engelskt horn, kontrafagott, piccolatrumpet, bastrumpet, stråkar och en massa slagverks instrument. Det blir en väldigt dramatisk effekt när det är så många musiker tycker jag.  

Våroffer är idag ett av Stravinskys mest kända verk, den byter taktart 150 gånger på slutet. I Våroffer använder han två tonarter samtidigt, både E-dur och Ess-dur samtidigt, så kallad polytonalitet. Våroffer följer inte någon speciell form som t ex sonat-form eller ABA-form utan är sammansatt av ett antal scener uppdelade i två avdelningar: jordens tillbedjan och offret. 

Canticum sacrum 

Stycket skrevs 1956 till St. Marcuskyrkan i Venedig på beställning, publiken förväntade sig ett mer vanligt musikstycke som de var vana att höra. Men de fick något helt annat och blev mycket förvånade, precis som med våroffer. 

Canticum sacrum är exempel på tolvtonsmusik, där man tar de tolv halvtonerna och ordnar dem i serier och låter musiken komma fram mer eller mindre matematiskt. En viss ton får inte upprepas mer än den andra, därför kan det låta lite konstigt och fel. De trodde inte på att det var så mycket känslor, utan mer matematik. Det var ett helt nytt sätt att tänka musik på. 

Källor: 

http://komponera.se/modernismen/, Komponera, hämtad 2014-03-04

http://komponera.se/neoklassicismen/, Komponera, hämtad 2014-03-04

http://sv.wikipedia.org/wiki/Stravinskij, Wikipedia, hämtad 2014-03-04

Igor Stravinsky. http://www.ne.se/lang/igor-stravinsky, Nationalencyklopedin, hämtad 2014-03-04. 

Tagebuchverfasser – Mord im Grand Hotel

Hallo Tagebuch!

Endlich, meine erste Reise ohne die Eltern. Ich habe ein Praktikum im Hotel mit meinem Onkel Georg. 

Gestern kam ich zu Stuttgart bei Zug. Mein Bruder Hans kommt mit und es ist spannend allein zu fahren.  

Heute ist viele Sachen passiert, es war meine ersten Arbeitstag. Ich habe in der Restaurant als Kellner gearbeitet. 

In der Fitnesscenter habe ich einen sehr schönen Mann getroffen. Er heißt Richard und kommt aus USA. Ich fühle mich gut wenn ich mit ihm spreche. 

Energi och miljö - spara el på Gunnesboskolan PM

Inledning

Jag valde att fokusera på hur mycket elektricitet och energi vi använder på Gunnesboskolan och om allt verkligen går till nytta, om inte hur mycket onödig el förlorar vi egentligen?

Jag ser eltjuvar varje dag på Gunnesboskolan men hur mycket el går till onödan. Om vi tar bort dem kan man spara både el och pengar men hur mycket? Det är inte hållbart att använder oss av så mycket el som vi gör och skulle alla människor och skolor i världen göra det, skulle det faktiskt inte finnas elektricitet så att det räcker! 

Jag tänker identifiera 4 st. el-tjuvar på Gunnesboskolan och mitt mål är att ta bort dem. Under hela processen kommer jag mäta hur många kWh och pengar vi kan spara på dessa tips. 

El-tjuvar är saker som drar oerhört mycket onödig elektricitet och energi. Det kan vara t ex en skrivare/projektor på standby, glödlampa istället för lågenergi osv. 

Vi använder elektricitet till i princip allt i skolan och det är därför en viktig del i våra liv. I nuläget kan vi ändra vårt beteende och det var därför jag valde just det problemet. I framtiden kanske det är försent. 

Bakgrund

Problemet är som jag nämnde tidigare, att vi använder oss av alldeles för mycket el än vad   jordens resurser räcker till att skapa och att för mycket el går till spillo i form av eltjuvar. Vi måste ändra vårt beteende och tänka på en hållbar framtid.

Vi använder elektricitet till allt vi gör i skolan. Bara för att t. ex. använda datorn varje dag krävs det el, laga mat i hemkunskapsalen, uppvärmning i klassrummen, belysning i klassrummen, projektor och skrivare osv. Vi kan helt enkelt inte komma undan elförbrukning, vi är beroende av elektricitet. 

Förr i tiden hade vi inte lika stor förfrågan på el eftersom att det var färre saker i skolorna och i hushållen som krävde el. 

Konsekvensen blir att det blir en framtid som inte är hållbar för jorden. Vi måste göra ännu mer el och använda oss av fler icke förnyelsebara energikällor vilket är dåligt. 

De 4 eltjuvarna på skolan som jag kunde hitta: 

1. Glödlampor. I verkstaden såg jag att det satt 3 st 100w glödlampor. I verkstaden finns det 10 st lampor. Jag räknade

ihop att totalt på hela Gunnesbo övre så finns det 90 glödlampor som inte är lågenergi utav 500 som är det. Totalt blir det runt 90•100W=9 000 W. Om jag räknar på att de är tända i 14 timmar så blir effekten 9kW•14h=126kWh. På en lågenergi lampa som drar 40W i 14h, blir energiförbrukningen 50,4kWh. Alltså, skulle vi byta alla glödlampor i verkstaden till lågenergilampor skulle vi spara 75,6 kWh på en dag!(126kWh–50,4kWh)  75,6 kWh motsvarar ungefär(75,6kWh•0,82öre) 61,992 kr.(bild 3)
Det bästa alternativet hade varit enligt mig att byta de glödlampor i verkstaden till antingen LED-lamor eller lysrör. Båda drar mindre ström och har högre lumen än glödlampor. Man mäter hur mycket ljus en lampa ger i enheten lumen. 

Bild 2

En lågenergilampa eller LED-lampa drar mycket mindre elektricitet än en vanlig glödlampa, ungefär en fjärdedel så mycket. En lågenergilampa drar mellan 5-50 W medan en vanlig glödlampa mellan 50-100 W. Nackdelar med lågenergi är att de kan vara större, de ger inte samma färgåtervinning och är lite dyrare eftersom att de innehåller mer elektronik och kemikalier som är dyrare att tillverka. En lågenergi lampa har ett kretskort i sig(se bild1). De håller där emot mycket längre, runt 6 000-15 000 timmar så i längden blir det faktiskt billigare att köpa lågenergi(bild 2). En vanlig glödlampas livslängd är runt 750 - 2 000 timmar. Alla glödlampor innehåller miljöfarliga ämnen som kvicksilver och andra tungmetaller. Skulle de komma ut i naturens kretslopp kan de göra stora skador, även människor kan ta skada av kvicksilver. 

Skolan har gjort några bra saker för att minska användning av el. I varje klassrum sitter det en rörelsedetektor som känner av om det är någon i rummet. Är det ingen i rummet så släcks det för att spara el... men vad finns det för mening med det, när det ändå är 100W’s glödlampor! 

Bild 1

Bild 3

2. Jag hittade även väldigt mycket elektronik som står på standby. Projektor,

skrivmaskin, kopiator, stationära datorer, mikrovågsugn, högtalare, nätverksrouter, TV är bara några av de saker jag hittade som stod på standby. För att minska användningen av el så kan vi stänga av dem så de inte står och drar ström på standby läge. En nätverks router drar ca 5 watt när den är på. Det blir 5W•14h=70 kWh i onödan för en router. Det finns ca 15 st på GBO-övre. Det blir totalt mycket onödig el och pengar på lång sikt. Skolans internet behöver vi ungefär 14 h på ett dygn, men det är inte någon som använder det på natten. Då finns det heller ingen anledning att ha nätverksroutern igång så den drar ström. Kanske man kunde sätta in ett liknande system som med lamporna, en detektor som känner av om det är någon i rummet. Annars hade någon lärare eller eleverna efter sista lektionen behövt ta ansvar och gå och stänga av alla apparater. Routern är bara en av de många saker som står på standby, vi använder projektorn ännu mer sällan än nätverket men de står ändå på under hela dagarna och nätterna. En projektor på standby drar mer el än vad en router gör på standby. 

Standby är ner apparaten är avstängd, men inte helt. Den drar då fortfarande lite ström hela tiden och om man har många saker på standby länge, då blir det mer än vad man tror. Orsaken är att vi vill kunna sätta på apparaten så fort vi vill och inte behöva starta upp den först. Vi vill bara kunna trycka på knappen, helt enkelt är vi alldeles för lata. Det här ger så klart konsekvenser eftersom att det är väldigt mycket el som går till onödan och behövs så det ökar växthuseffekten.  

3. I hemkunskapssalen använder sig skolan av utrustning som var nytt för många år sedan dvs att det är gamla vitvaror. Gamla vitvaror drar mycket mer el än de som tillverkas idag och därför är de nya mycket bättre. Ett kylskåp förbrukar ungefär 1-2 kWh. Samtidigt som de nya drar mindre el så tar det fortfarande på jordens resurser att göra dem så gränsen mellan att byta och att ha kvar är enligt en undersökning gjord av naturskyddsföreningen, runt 7 år. Ett bra tips om man inte har möjlighet till att köpa nytt är att städa bakom kylskåpet, där samlas det mycket damm så fläktarna inte kan fungera som de ska. Man kan även flytta ut kylskåpen en några decimeter så drar de inte lika mycket el. Skulle alla byta till nyare vitvaror som drar mindre el eller följa de två tipsen jag gav. T.ex. genom att bara sänka temperaturen till -18°C istället för -19°C minskar energianvändningen med 5% enligt en undersökning gjord av naturskyddsföreningen. Förr i tiden kunde man hitta miljö farliga ämnen som freon i gamla kylskåp, men det kan man inte göra idag. 

Konsekvenserna blir i slutändan, precis som med allt annat som drar mycket el, att de ökar på växthuseffekten. Koldioxid(CO2) bildas och släpps ut i atmosfären. Ozon lagret blir tjockare vilket gör att jordens medel temperaturen stiger. Det blir många konsekvenser av det t ex att polarisarna smälter och Golfströmmen upphör. Då måste många personer flytta på sig eftersom att på deras gamla hem går det inte att bo. Det kan blir svårare att odla vilket gör att priset på mat kommer stiga. 

4. Jag upptäckte även andra allmänna saker som slösar på vår energi och kom och tänka på sätt för att förhindra dem. Uppvärmning är en stor del av vår energi förbrukning, runt 60% av elen vi får går till uppvärmning av klassrummen och därför tror jag att vi kan göra det ännu mer effektivt. Dörrarna till klassrummen står ofta öppna. Då förlorar vi mycket värme ut ur klassrummen vilket inte är ett effektivt sätt att använda energi på. Fönstren tätade med lister men de kanske behöver förnyas för bästa effekt eller så kan vi ansöka om vi får försörja oss delvis av egen el dvs sätta upp solceller på taket eller kanske solfångare. Det använder sig av solenergi, som är en förnyelsebar energikälla. För att spara energi när det gäller uppvärmning kan man sänka temperaturen på natten, det finns ju ingen idé att värma när det inte är någon på skolan. Man sänka värmen till ungefär 15° utan att det kostar mer för att värma upp det igen på morgonen. Om man jämför Sveriges skolor så behöver vi använde mycket mer energi på uppvärmning än vad t.ex. södra Europas skolor behöver. Vårt klimat är kallare och deras är varmare så det behöver inte värma lupp klassrummen lika mycket. 

Det finns många ställen att spara in el/energi på om man verkligen tänker efter! 

Metod

Jag tänker använda mig av det första tipsett om glödlampor för att påverka Gunnesboskolan att spara mer el genom att kräva att vi endast köper in lågenergilampor eller lysrör. Med hjälp av fakta och beräkningar som t.ex. att vi kan spara(61,992kr•178dagar)11 035 kronor på ett år! De pengarna hade kunnat gå till andra saker som t ex 2 datorer, över 100 läroböcker, över 100 bollar mm.  

Redovisningen kommer jag göra på följande sätt. Jag planerar att köra en keynote, där jag visar hur mycket el man kan spara och hur mycket den elen motsvarar i pengar. Min förhoppning är att de kommer att uppmärksamma detta och förhoppningsvis följa rådet. Det går precis lika bra att göra det i sitt eget hushåll så kanske kommer några att bli inspirerade att göra det. 

Källförteckning: 

http://www.eon.se/privatkund/Energieffektivisering/energiradgivning/spara-energi/, www.eon.se, energisparboken, hämtad 2014-02-25

http://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=05703920131112AC9E7FF9CAE8A6898432B13F45577B0B&serviceId=2

http://sv.wikipedia.org/wiki/Elproduktion, Wikipedia, hämtad 2014-02-26

elproduktionsindustri. http://www.ne.se/elproduktionsindustri, Nationalencyklopedin, hämtad 2014-02-25.

http://www.elskling.se/energispartips/energiskolan/, Elskling.se, hämtad 2014-02-25 

http://www.elskling.se/energispartips/PHPSESSID=1gf19d3mdgki4ds10i9e82ugs2 , Elskling.se, hämtad 2014-02-25

http://sv.wikipedia.org/wiki/Lysrörslampa, Wikipedia, hämtad 2014-02-25

http://www.toptensverige.se/miljo_faq/, Naturskyddsföreningen, hämtad 2014-02-26

Bilder som jag använde: 

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Elektronstarterp.jpg(bild 1)

http://www.elskling.se/energispartips/ljus-och-varme/?PHPSESSID=uivsr13lrdj3jd8hjskepb1v83(bild 2)

Jag använde mig av många fler än 4. Anledningen för det är att de flesta källorna innehåll bara lite fakta som jag behövde. T.ex. när jag ville ta reda på hur mycket en nätverksrouter drar när den är på, behövde jag bara en liten del från källan så jag har egentligen inte mer än källor. 
På artikelsök hittade jag en källa om en förskola där de gjorde smarta saker för att spara energi. Det handlade om klimatsmarta tvättråd  och gav mig inspiration till hela arbetet. Det var en nyhetsartikel, så den är subjektivt skriven. Alltså vill författaren påverka. Personen som hade skrivit nyhetsartikeln heter Ellen, hon är en reporter som skriver för tidningen Metro. Artikeln blev publicerad 12 november 2013 så det var nyligen. Metro är en gratistidning vilket man måste ha i baktanke. 

På eons hemsida hittade jag en bok som de kallar energisparboken. Där hittade jag många bra tips på hur man kan spara energi och även en massa statistik och hur mycket el olika hushålls apparter drar. Syftet med texten var att visa tips på hur man kan spara i hushållen för eons kunder. De vill helt enkelt informera till deras kunder. Det var inte så mycket text utan mer direkt konkreta tips på hur man kan spara och hur mycket energi de förbrukar. 

Wikipedia och NE är båda pålitliga källor som är kontrollerade och uppdaterade hela tiden. Jag vet inte vem som har skrivit dem men jag vet att de har blivit kontrollerade innan de blev publicerade så de är pålitliga källor. De riktar sig oftast till vuxna människor men det gick bra att hitta fakta ändå. 
Elskling är ett bolag som säljer el och därför vill de påverka att sälja just deras el. T.ex. så gick de ut att man kunde vinna saker om man tecknade avtal dem så det kan vara svårt att hitta fakta då. Jag tog ändå med statistik från hemsidan om hur länge en glödlampa håller eftersom att jag inte tror att dom försöker påverka med det. Jag tror att den fakta är sann även om andra av deras statistik inte är det. 
Naturskyddsföreningen är ett statligt bolag och därför försöker inte de påverka utan de vill informera. Den var inte så användbar eftersom att jag bara behövde lite fakta från källan.